Ryggont

Ryggont är ett tillstånd som kan komma plötsligt eller smyga sig på. Smärtan kan kännas molande eller stickande. Vissa positioner eller rörelser kan göra ont mer. Om du till exempel reser dig upp efter att ha suttit länge kan ryggen kännas stel, och att böja sig framåt eller stå framåtlutad leder ofta till ryggont.

Ryggont kan ge följande besvär:

• Molande, stickande eller skärande smärta i ryggen
• Stel rygg
• Svårt att röra sig
• Vissa positioner gör extra ont
• Smärtan kan stråla ut, till exempel till benen

Ryggont brukar oftast gå över av sig själv om du håller dig i rörelse. Undvik dock rörelser som gör extra ont och tvinga dig inte. Om du inte märker någon förbättring efter ungefär en månad, boka då en tid hos din husläkare.

Ryggont kan bero på olika saker. Exempel på orsaker är:

• Stress
• Tungt fysiskt arbete
• Träning
• Sitta länge i samma position
• Dålig hållning
• Mens
• Graviditet
• Övervikt

Om du har mycket stress kan du få dålig hållning och dra upp axlar och nacke hela tiden. Flera muskler spänns då och det kan ge ont i övre delen av ryggen.

Vid tungt fysiskt arbete och under träning kan du använda muskler som du annars inte använder så mycket, vilket också kan leda till ryggont.

Att sitta för länge i samma eller en dålig hållning, till exempel inte sitta rakt eller med svank, kan ge extra spänningar och därmed ont i ryggen.

Kvinnor som har mens kan också få ont i ryggen, ofta i ländryggen. Det beror på att fler hormoner frigörs som gör att stödvävnader och ledband runt höfter och kotor blir slappare. Då får ländryggen sämre stöd och kan sjunka ihop lite. Efter mensen minskar dessa hormoner igen och ryggontet brukar försvinna.

Ryggont under graviditet beror på att man plötsligt måste bära mycket extra vikt. Magens vikt trycker på musklerna i ländryggen, vilket gör att man ofta går med svank och kan få överbelastning.

Även övervikt gör att du måste bära extra mycket vikt, vilket kan leda till ryggont.

Ett diskbråck är när en mellankotskiva i ryggraden buktar ut. De mjuka mellankotskivorna fungerar normalt som stötdämpare. Om de börjar bukta ut kan de trycka på nerverna, vilket ger ont i ryggen, men också i benen och ibland foten. Ryggskott är en form av kraftig ländryggssmärta. Det kallas även att "det hugger till i ryggen". Det kan komma av en felaktig rörelse, överbelastning eller gradvis. Egentligen är det en stukning eller liten bristning i väggen på en mellankotskiva. Den stickande eller huggande smärtan kan stråla ut mot skinkorna eller låren och går ofta ihop med en stel känsla i ländryggen.

En nervinklämning kan uppstå genom slitage på mellankotskivorna, överbelastning eller dålig hållning. Då blir det mindre plats så att en nerv kan komma i kläm. Smärtan i ryggen kan dessutom stråla ut till ett eller båda benen.

Vid skolios är ryggraden böjd med en eller två svängar, även kallad en "S"-form. Det finns olika typer av skolios där orsaken inte alltid är känd. Skolios leder inte bara till smärta, utan kan också ge andningsbesvär och trötthet. Tyvärr går skolios inte över av sig själv, ofta måste man ha korsett och ibland behöver ryggen opereras för att rätta till ryggraden.

Att röra på sig mer och stärka kroppen är det bästa sättet att förebygga och behandla ryggont. Men vid svår smärta eller strukturella problem kan även medicin, som smärtstillande, göra ryggontet mer uthärdligt.

Vad kan du själv göra mot ryggont?

Det viktigaste är att du håller dig i rörelse och tänker på din hållning.

• Har du mest ont på natten? Testa olika positioner med en kudde mellan eller under knäna och lägg dig först på sidan när du ska gå upp ur sängen.
• Sitt alltid med rak rygg. Tänk också på din hållning när du ska lyfta något. Lyft inte med ryggen, utan använd benen.
• Undvik att använda skor med klack om du har ont i ländryggen.
• Stretch- och tänjningsövningar kan lindra smärtan.
• Träningsformer som simning och promenader är väldigt populära vid ryggbesvär.
• Håll ryggen varm, till exempel med en värmedyna eller ett varmt omslag, det kan minska smärtan.

Hur kan du förebygga ryggont?

De flesta vanliga ryggont kan förebyggas genom att leva hälsosamt, röra sig tillräckligt och tänka på en bra hållning. Många med kontorsjobb har inte en bra hållning eftersom skrivbordet ofta inte är rätt anpassat till kroppen. Arbetsytan och stolen måste vara inställda på rätt höjd och även armstöden får inte vara för höga eller för låga. Försök i alla fall att resa dig upp varje timme. Att röra sig och träna så smärtfritt som möjligt rekommenderas alltid. Ju starkare dina muskler är, desto bättre skyddar de ryggen.

Vilka behandlingar finns?

Vanligt ryggont utan medicinsk orsak går över av sig själv. Du kan eventuellt lindra smärtan med smärtstillande som paracetamol och ibuprofen. Ibuprofen eller diklofenak finns också som gel och kan smörjas direkt på ryggen.

Använd inte muskelavslappnande medel eftersom de inte hjälper mot smärtan, men kan ge biverkningar.

Om du fortfarande har svår ryggont efter några veckor, kontakta din husläkare. Han eller hon kan då hänvisa dig till en fysioterapeut eller specialist.

Även vid tillstånd som ryggskott, diskbråck eller nervinklämning är det viktigt att fortsätta röra sig för att undvika att musklerna blir svagare. Rörelse ger snabbare återhämtning från din nuvarande ryggont och hjälper till att undvika ryggont i framtiden.

https://www.haaglandenmc.nl/ziektebeeld/hernia-in-de-rug/

https://www.thuisarts.nl/pijn-onder-in-rug/ik-heb-pijn-onder-in-mijn-rug

https://www.thuisarts.nl/hernia-in-rug/ik-heb-hernia-in-rug