Muskel- (ledvärk)

Alla har haft muskelvärk någon gång. Det kan komma efter träning, om du suttit i en konstig ställning ett tag, efter ovanlig ansträngning eller när du har influensa. Ofta handlar det om att musklerna blivit överbelastade, vilket kan göra att slaggprodukter som mjölksyra samlas. Då kan du få kramp eller ont i musklerna. Muskelvärk kan kännas i benen, armarna, rumpan, magen och nacken. Oftast går muskelvärken över av sig själv efter några dagar. Ledvärk beror på irritation i benet, brosket eller ledkapseln. En led är egentligen ett gångjärn mellan två ben. Brosket fungerar som ett skyddande lager över lederna. Det gör att benen kan glida mot varandra och friktionen minskar. Inflammation kan också göra att du får ont i lederna.

Muskelvärk kan uppstå i följande situationer:

• Efter träning;
• Efter dålig kroppshållning;
• Efter ovanlig ansträngning;
• Som symtom vid influensa;
• På grund av vissa mediciner.

Muskelvärk efter träning kan bero på två saker. Den första typen av muskelvärk kan komma under träningen eller direkt efteråt. Det kallas för försuringsvärk, till exempel om du sprungit snabbt upp och ner för trappan flera gånger. Det beror på att extra mycket mjölksyra frigörs och kroppen hinner inte transportera bort det tillräckligt snabbt. Den andra typen av muskelvärk kommer först ungefär 24 timmar efter träning och beror på att du använt musklerna intensivt. Då har de blivit lite skadade, det har uppstått små bristningar. När de läker bildar kroppen ny muskelmassa, vilket gör att musklerna faktiskt växer. Muskelvärk är inte farligt men kan vara jobbigt. Det är smart att vänta tills värken gått över innan du tränar igen.

Om du sitter länge i en dålig ställning eller gör något kroppen inte är van vid, kan du också få muskelvärk.

Folk som har influensa kan få muskelvärk utan att det beror på överbelastning. Det beror på att kroppen bildar signalämnen som varnar oss om att vi är sjuka. Vissa mediciner, till exempel mot högt kolesterol, kan också ge muskelvärk.

Ledvärk kan uppstå i följande fall:

• Som följd av överbelastning;
• På grund av artros;
• På grund av artrit;
• Efter ett fall eller en skada.

Överbelastning, som för mycket belastning på en led på grund av övervikt, kan ge problem med knäna. Upprepade rörelser under lång tid, som att använda datormus, kan ge ledproblem i handled, armbåge eller axel. Vissa sporter som tennis och löpning kan också överbelasta leder som knä och armbåge.

Artros gör att du får ont och blir stel i lederna. Oftast i höfter, knän och händer. Det beror på att brosket minskar, så benen glider inte lika lätt mot varandra. Stelheten brukar bli mindre efter några minuters rörelse. Artrit är en inflammation i lederna, de känns då ömma, är svullna, röda, varma och mindre rörliga. Det kan hända vid gikt, fibromyalgi, reumatoid artrit eller på grund av bakterier.

Ledvärk kan också bero på en skada, som en stukad fot, en blödning eller en ledsträckning.

Muskelvärk kan delas in i värk som kommer under eller direkt efter träning. Ledvärk kan ha olika orsaker men symptomen är ofta liknande.

Muskel- och ledvärk känns igen på dessa besvär:

• Muskelvärk;
• Ömma och stela leder;
• Svullna leder;
• Varma och röda leder;
• Det gör ont att röra sig eller böja.

Eftersom muskler och leder känns stela kan det ibland vara svårt att resa sig ur en stol. Det kan också bli svårare att göra vardagliga saker som att handla eftersom din muskelstyrka minskar. Du kan också ha svårt att sova på grund av smärtan eller för att du oroar dig, vilket leder till sömnproblem. Den här tröttheten och smärtan påverkar i sin tur ditt humör, vilket kan göra att du känner dig nere och får svårt att koncentrera dig.

Vissa som har muskel- och ledproblem får mer ont när det är kallt eller fuktigt ute. Klimatet där du bor påverkar dock inte om du får ledvärk, eftersom det finns både i varma och kalla länder. Ofta blir besvären mindre när du är i ett varmt land, men det kan också bero på att du är på semester och slappnar av mer.För att hitta rätt orsak till smärtan är det viktigt att ta reda på hur och när problemen började. Försök också att ta reda på när du har mest ont. Din husläkare kan sedan göra små tester för att ställa en diagnos. Det kan vara så att du undersöks en dag när du inte har så mycket ont. Det beror också på om läkaren trycker hårt eller mjukt på det onda stället. Allt detta gör det svårt att ställa diagnos. Om läkaren är osäker görs fler undersökningar, som röntgen eller blodprov. Ofta är det ändå så att orsaken till ledproblemen förblir okänd, eller så är det inte själva leden utan fästet, ledkapseln eller huden runt leden som är inflammerad. Det kan ge samma sorts besvär.

Om du har muskelvärk kan du öka blodcirkulationen i musklerna genom att massera dem, ta en varm dusch eller få massage. Försök också att röra dig regelbundet men undvik att överbelasta musklerna. Tror du att din muskelvärk beror på mediciner du tar? Kontakta då din husläkare.

Om du har ledvärk är det viktigt att du håller dig i rörelse. Forskning visar att regelbunden rörelse minskar besvären och att problemen kan bli värre om du rör dig för lite.

Det har också en positiv effekt på ditt humör. Det bästa är att röra sig minst 30 minuter varje dag, en enkel promenad, trädgårdsarbete eller cykling räcker. Vissa dagar går det bättre än andra. Besvären kan också först bli värre när du börjar röra dig mer. Din husläkare kan skicka dig till en fysioterapeut eller arbetsterapeut som kan hjälpa dig med detta.

Ett varmt bad eller en varm dusch kan också lindra smärtan. Om dina leder känns varma kan det vara skönt att kyla ner dem. Använd en blöt handduk med lite is, linda den runt den onda leden och ta bort den efter 10 minuter. Eller använd en ice-pack. Har du ledvärk på grund av övervikt? Och har du därför problem med knä- eller fotleder? Då är viktnedgång det enda sättet att minska smärtan.

Det finns inga läkemedel som är speciellt mot muskelvärk. Du kan ta lite paracetamol om du har mycket ont. Oftast går värken dock över av sig själv efter några dagar. Om den inte gör det, kontakta din husläkare.

Det finns inte heller några läkemedel som botar ledvärk. I de flesta fall ordinerar din husläkare eller reumatolog smärtstillande läkemedel som kan lindra besvären. Exempel på dessa är:

• Paracetamol (eventuellt med kodein eller koffein);
• Tramadol, ett opioid;
• Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel (NSAID).

Tramadol är ett morfinliknande smärtstillande läkemedel och har stark smärtlindrande effekt. NSAID är smärtstillande läkemedel med en lätt antiinflammatorisk effekt, de fungerar därför ofta bättre än paracetamol vid ledinflammationer.

Alternativ behandling

Förutom smärtstillande läkemedel väljer vissa personer en alternativ behandling. Vissa tycker att de får hjälp av sådana behandlingar, men det finns inga vetenskapliga bevis för att de verkligen fungerar. Exempel på dessa är:

• Akupunktur;
• Homeopati;
• Örter och växter;
• Kosttillskott.

Exempel på örter som ofta används av personer med fibromyalgi är: gurkmeja, CBD-olja och ingefära. Du kan också välja kosttillskott som innehåller mineraler och vitaminer som även finns i maten.

Ytterligare risker och biverkningar

Om du använder paracetamol med kodein ökar risken för förstoppning och sämre reaktionsförmåga. Biverkningar av opioider som tramadol är trötthet och förstoppning. Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel (NSAID) kan ge magbesvär och skada mage och tarmar. Du får därför inte ta mer än två NSAID samtidigt.

Hur kan du förebygga muskel- och ledvärk?

Muskelvärk kan förebyggas genom att värma upp och varva ner ordentligt när du tränar. Genom att stretcha och tänja lossar du musklerna på ett lugnt sätt. Ledvärk är svårare att förebygga, men du kan följa råden ovan för att minska problemen så mycket som möjligt.

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/t/tramadol

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/reumatoide_artritis

https://www.thuisarts.nl/gewrichtsklachten/ik-heb-last-van-mijn-gewrichten-wat-kan-zijn

https://reumanederland.nl/reuma/vormen-van-reuma/fibromyalgie