Huvudvärk

Huvudvärk är vanligt och brukar inte vara något allvarligt. I de flesta fall är det inget tecken på att du är svårt sjuk. Det finns olika sorters huvudvärk: på båda sidor av huvudet, på ett specifikt ställe, bultande, stickande eller dunkande. Hur det känns kan variera från person till person och från dag till dag. Beroende på vilken typ av huvudvärk du har kan vissa livsstilsråd eller läkemedel rekommenderas.

Huvudvärk kan kännas på olika sätt och kan komma tillsammans med ett eller flera av dessa besvär:

• Dunkande smärta i huvudet
• Stickande smärta i huvudet
• Bultande smärta på ena sidan av huvudet
• Att se en ljusfläck
• Smärta runt ögonen
• Svårt att tåla starkt ljus och höga ljud
• Minskad aptit
• Illamående
• Smärtan blir värre vid ansträngning
• Allmän sjukdomskänsla

Symtomen beror på vilken typ av huvudvärk det är. Man brukar dela in huvudvärk i fyra typer:

• Spänningshuvudvärk
• Migrän
• Klusterhuvudvärk
• Läkemedelsutlöst huvudvärk

1. Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk sitter ofta på båda sidor av huvudet och känns som ett spänt band runt huvudet. Det är en bultande, tryckande värk och kan göra att du tappar aptiten, men illamående brukar inte förekomma. Smärtan kommer smygande och går över av sig själv, det kan ta allt från några minuter till flera dagar. Nacke och axlar är ofta spända och det kan vara jobbigt med ljus och ljud. Smärtan blir dock inte värre vid ansträngning och oftast kan du fortsätta med det mesta som vanligt.

2. Migrän

Migrän är en tuffare form av huvudvärk och kommer ofta i attacker. En attack kan hålla på från några timmar upp till tre dagar. Värken kommer plötsligt och sitter oftast på ena sidan av huvudet. Smärtan är stickande eller dunkande och blir värre vid ansträngning. Många med migrän mår även illa, kräks och har svårt för starkt ljus och ljud. Därför föredrar de flesta att ligga i ett mörkt rum.

Det finns två varianter av migrän: migrän med aura och balansmigrän. Vid migrän med aura ser du ungefär en halvtimme innan värken börjar en ljusfläck. Den här färgglada fläcken blir större och försvinner sedan långsamt. Du kan också bli mindre känslig eller få stickningar på ena sidan av ansiktet. Ofta känner du att migrän med aura är på gång. Ett anfall varar oftast en till tre dagar.

Vid balansmigrän, även kallad vestibulär migrän, har du förutom migrän även problem med yrsel. Du mår ofta illa och det är vanligast hos personer som ofta har migrän. Attackerna kommer oftast plötsligt utan tydlig anledning, men kan också utlösas av vissa rörelser med huvudet. Även vid den här typen av migrän är det jobbigt med ljus och ljud och du har bultande huvudvärk på ena sidan som blir värre vid fysisk ansträngning. Det kan också hända att du ser sämre tillfälligt.

3. Klusterhuvudvärk

Klusterhuvudvärk är en riktigt jobbig form av huvudvärk som sitter på ena sidan av huvudet, oftast runt ögat. Ögat kan bli rött, tåras och svullna. Klusterhuvudvärk är ganska ovanligt och attackerna kommer i perioder som kan vara i veckor eller månader. Det är oftare män än kvinnor som får det här. En attack kan pågå från några minuter upp till tre timmar och du kan få flera attacker på en dag. Ofta kommer klusterhuvudvärk på natten.

En del har kronisk klusterhuvudvärk, men oftast minskar antalet attacker med åldern.

4. Läkemedelsutlöst huvudvärk

Det finns också läkemedelsutlöst huvudvärk. Om du använder för mycket smärtstillande mot huvudvärk kan du faktiskt få huvudvärk av det. Den här typen av huvudvärk kan variera och bli värre. Du kan till exempel få fler migränanfall eller mer spänningshuvudvärk om du tar smärtstillande för ofta.

Det enda som hjälper mot denna huvudvärk är att sluta med smärtstillande läkemedel. I början kan huvudvärken bli värre eftersom kroppen är van vid medicinen. Men efter ett tag brukar huvudvärken minska.

Den exakta orsaken eller vad som utlöser olika typer av huvudvärk är inte alltid tydlig. Orsaken till spänningshuvudvärk är till exempel inte alltid lätt att hitta och, trots namnet, beror det inte alltid på spänning.

Migrän beror på att nerverna retas, vilket gör att blodkärlen i huvudet vidgas. Det gör ont och leder till att fler nerver aktiveras. Det är dock oklart vad som kan utlösa ett anfall. Vi vet att kvinnliga hormoner påverkar hur svår migränen blir. Många kvinnor får migrän i samband med mens. Även p-piller kan göra migrän värre eller bättre. Gravida brukar ofta få mindre besvär. En oregelbunden livsstil, som att sova för mycket eller för lite, äta eller dricka för lite vatten eller stress, kan också utlösa ett anfall.

Viss mat kan också trigga migrän. Tänk till exempel på ämnen som sulfit i vin, asiatisk mat eller snabbmat med glutaminsyra, nitrat eller sötningsmedlet aspartam.

Orsaken till klusterhuvudvärk är inte känd. Klusterhuvudvärk kan utlösas av saker som alkohol, vissa läkemedel, långa flygresor och att vara på hög höjd.

Orsaken till läkemedelsutlöst huvudvärk är, precis som namnet säger, att du tar för mycket smärtstillande. Om du använder för mycket smärtstillande mot huvudvärk kan du faktiskt få huvudvärk av det.

Beroende på vilken typ av huvudvärk du har kan du lindra besvären med livsstilsråd eller läkemedel.

Kan jag själv göra något åt huvudvärk?

Spänning och stress är inte alltid orsaken till spänningshuvudvärk, men kan göra att huvudvärken håller i sig längre. En hälsosam livsstil med mindre stress kan därför hjälpa mot spänningshuvudvärk. Tänk på att röra på dig, äta bra, få frisk luft, slappna av och varken sova för mycket eller för lite.

Se också till att du har lugn och ro i huvudet, prata om problem eller saker som känns jobbiga och försök lösa det som tynger dig. Det brukar kännas skönt. Var också uppmärksam på din hållning under dagen, håll ryggen rak och undvik spänningar i nacke och axlar. Om du märker att du är spänd där, låt någon massera dig. Fysisk aktivitet är också viktigt, försök röra på dig minst en halvtimme om dagen, även när du inte har huvudvärk.

Om du har migrän är det bäst att vila direkt för att inte göra det värre. Ta också ett läkemedel direkt.

Om du ofta har klusterhuvudvärk, försök först ta reda på vad som kan utlösa det för dig. Försök sedan undvika dessa triggers.

Den enda lösningen mot läkemedelsutlöst huvudvärk är att sluta ta smärtstillande.

Läkemedel mot huvudvärk

Spänningshuvudvärk kan lindras med vanliga smärtstillande som paracetamol.

Vid migrän finns det tre sorters läkemedel som kan hjälpa: vanliga smärtstillande som paracetamol, så kallade NSAID som ibuprofen och naproxen samt triptaner, till exempel zolmitriptan, naratriptan eller sumatriptan.

Förstahandsvalet är paracetamol i hög dos, alltså 1000 mg. Om det inte hjälper kan du prata med din husläkare om att få ett NSAID eller en triptan. Triptan finns även som stolpiller, nässpray eller spruta. Det är bra om du mår illa. Om du ofta har migrän kan din läkare även skriva ut metoprolol eller propranolol, som är betablockerare.

Det finns också läkemedel mot illamående som domperidon och metoklopramid.

Vid klusterhuvudvärk får du behandling av en neurolog på sjukhus. Förstahandsvalet är syrgas, där du får extra syre under en kvart via slang eller mask. Dessutom kan sumatriptan ges som en spruta under huden.

Det finns läkemedel som kan förebygga attacker av klusterhuvudvärk, till exempel verapamil. Om det inte hjälper kan läkemedel som litium, pizotifen och prednison vara alternativ. Dessa läkemedel ordineras av en neurolog.

Tror du att du har huvudvärk? Då kan doktoronline.com hjälpa dig snabbt och smidigt, utan att du behöver åka någonstans. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en legitimerad EU-läkare som kan hjälpa dig vidare och vid behov skriva ut rätt behandling.

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/clusterhoofdpijn

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/migraine

https://www.hersenstichting.nl/hersenaandoeningen/migraine/

https://www.thuisarts.nl/hoofdpijn/ik-heb-hoofdpijn-doordat-ik-vaak-pijnstillers-tegen-hoofdpijn-gebruik