Högt blodtryck

Vid högt blodtryck (kallas också hypertoni) märker du oftast ingenting. Trots det är det farligt; ett för högt blodtryck kan skada blodkärl och organ. Det gör att risken för allvarliga sjukdomar ökar. Som tur är kan högt blodtryck oftast behandlas bra med en anpassad livsstil och/eller läkemedel.

Vad är högt blodtryck?

Blodtrycket visar hur högt trycket är i blodkärlen. Trycket varierar: när hjärtat drar ihop sig pumpas blodet runt och trycket i kärlen är ganska högt. Det kallas 'övertryck' (systole). När hjärtat slappnar av minskar trycket i kärlen igen. Det kallas 'undertryck' (diastole).

Trycket i blodkärlen kan öka av olika anledningar. Ett sådant högt blodtryck är farligt eftersom det blir mycket påfrestning på blodkärlen. Det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och skador på organen.

När är blodtrycket för högt?

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg). Läkare använder dessa riktlinjer:

Övertryck:

  • Upp till 120 mmHg: idealiskt blodtryck
  • 120-140 mmHg: normalt blodtryck
  • 140-180 mmHg: högt blodtryck
  • 180 mmHg eller mer: allvarligt förhöjt blodtryck

Undertryck:

  • 90 mmHg eller lägre: blodtrycket är bra
  • 90 till 110 mmHg: högt blodtryck
  • 110 mmHg eller mer: allvarligt förhöjt blodtryck

Blodtrycket varierar under dagen och ibland även från vecka till vecka. Därför är det bra att mäta blodtrycket flera gånger om dagen under några dagar. Då får du en bra bild av ditt genomsnittliga blodtryck.

Symtom på högt blodtryck

De flesta märker inget av ett högt blodtryck. Bara om blodtrycket är riktigt högt kan du få besvär. Symtom på högt blodtryck kan då till exempel vara:

  • Huvudvärk;
  • Illamående;
  • Trötthet;
  • Andfåddhet;
  • Rastlöshet.

Eftersom hypertoni oftast inte ger några symtom är det viktigt att mäta blodtrycket regelbundet. Då kan du snabbt agera om blodtrycket stiger. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar eller andra komplikationer förblir då liten.

Orsak till högt blodtryck

Högt blodtryck är vanligt. Inte så konstigt, eftersom det finns många saker som påverkar blodtrycket. De vanligaste orsakerna till hypertoni är bland annat:

  • Ålder. När du blir äldre blir blodkärlen mindre flexibla. Då kan de inte vidgas lika lätt när blodet pumpas runt. Det gör att trycket i kärlen ökar. Mät därför blodtrycket regelbundet om du är över 40 år;
  • Arv. I vissa familjer är högt blodtryck vanligare. Har du släktingar med hypertoni, håll då extra koll på ditt blodtryck;
  • Livsstil. Saker som övervikt, dåliga matvanor, för lite motion, stress, rökning och alkohol kan alla bidra till högt blodtryck;
  • Graviditet. Vissa kvinnor får högt blodtryck under graviditeten;
  • Vissa sjukdomar, som njursjukdom, sömnapné och låg ämnesomsättning, kan orsaka högt blodtryck;
  • Läkemedelsanvändning. Vissa läkemedel kan ge högt blodtryck som biverkning;
  • Att äta för mycket lakrits. Lakrits innehåller glycyrrhizin, ett ämne som gör att kroppen håller kvar mer vätska, vilket höjer blodtrycket;
  • Att äta för mycket salt. Om du får i dig mycket salt håller kroppen också kvar mer vätska och blodtrycket kan öka.

Bra att veta: ofta finns det ingen tydlig orsak till högt blodtryck. I de flesta fall handlar det om en kombination av flera saker.

Behandling & medicinering vid hypertoni

Som tur är kan du oftast påverka blodtrycket själv. Du kan göra mycket själv. Men det finns också läkemedel som hjälper till att sänka blodtrycket.

Egenvård vid högt blodtryck

Vid högt blodtryck behöver du inte alltid börja med läkemedel direkt. Du kan göra mycket själv för att sänka blodtrycket. En hälsosam livsstil (bättre mat, regelbunden motion, mindre stress) är det viktigaste tipset.

Om du är överviktig kan det hjälpa mycket att gå ner till normalvikt. En läkare eller dietist kan hjälpa dig med det.

Röker du? Försök sluta. Rökning gör blodkärlen smalare och höjer därför blodtrycket.

Läkemedel mot högt blodtryck

Ibland räcker det inte med en anpassad livsstil. Då kan läkaren skriva ut läkemedel. Det finns olika typer av blodtryckssänkande läkemedel. De mest kända är:

ACE-hämmare. Dessa läkemedel hämmar upptaget av ACE (ett ämne som får blodkärlen att dra ihop sig) vilket gör att blodkärlen vidgas lite. Då kan mer blod passera genom kärlen och blodtrycket sjunker. Läkemedel i denna grupp har namn som slutar på pril. De aktiva substanserna heter till exempel ramipril, quinapril eller benazepril.

Angiotensin-II-blockerare. Dessa läkemedel hämmar upptaget av hormonet angiotensin-II som drar ihop blodkärlen. Även detta gör att blodkärlen slappnar av så att blodet lättare kan passera. De aktiva substanserna har namn som slutar på artan (som valsartan, losartan, candesartan).

Kalciumblockerare. Dessa läkemedel vidgar blodkärlen genom att blockera upptaget av kalcium i cellerna. Du känner igen dem på namnet som slutar på dipin (amlodipin, lercanidipin, nicardipin). Vissa sorter sänker dessutom hjärtfrekvensen så att blodet pumpas runt lugnare. Det ger en extra blodtryckssänkande effekt.

Betablockerare. Dessa läkemedel kan blockera upptaget av stresshormoner i cellerna. Då slår hjärtat lugnare och blodet strömmar också lugnare genom kärlen vilket sänker blodtrycket. De aktiva substanserna har namn som slutar på lol. Propranolol är till exempel en känd betablockerare, liksom metoprolol och atenolol.

Diuretika. I vardagligt tal kallas dessa läkemedel även för 'vattendrivande tabletter'. De gör att njurarna utsöndrar mer vätska och salter. Då innehåller blodet mindre vatten och volymen minskar. Kärlen belastas då mindre och blodtrycket sjunker.

Vilka läkemedel mot högt blodtryck behöver jag?

En läkare bestämmer vilket läkemedel mot högt blodtryck som passar dig bäst. Det beror på flera saker, som din ålder och om du tar andra läkemedel. Läkare kan också kombinera vissa läkemedel. Du kan då till exempel behöva använda både en vattendrivande tablett och en betablockerare.

Tänk på att blodtrycksmediciner kan ge biverkningar, som yrsel, trötthet, hjärtklappning eller rethosta. Dessutom är läkemedel mot hypertoni inte lämpliga för alla. Blodtrycksmedicin är därför ofta bara tillgänglig på recept.

Också viktigt: håll koll på blodtrycket under behandlingen. Det kan du göra hemma med en handledsblodtrycksmätare. Men du kan också be din vårdcentral att mäta blodtrycket regelbundet. Har du frågor om din blodtrycksmedicin, kontakta alltid en läkare eller apotekspersonal.

Källor

Hur fungerar Dokteronline?

Välj en behandling och få rådgivning utan köer eller strul.

Läs mer
  1. Välj din behandling

  2. Fyll i ett medicinskt frågeformulär

  3. Läkaren kollar igenom din ansökan

  4. Hemleverans till dig

Läs mer