Allergi

Allergier ger jobbiga symtom som kliande ögon, rinnande näsa, hudutslag eller pipande andning, men ibland kan det också bli allvarligare reaktioner som blodtrycksfall, chock eller till och med hjärtstopp. Idag är det fler än någonsin som får allergi, vilket gör det till en av de vanligaste kroniska sjukdomarna. Livsstilsförändringar och rätt medicinering kan göra besvären mindre.

Behandlingar vid allergi

Alla behandlingar
  • Alla behandlingar
  • Receptbelagda läkemedel
  • Receptfria läkemedel
Relevans
  • Relevans
  • Namn A-Z
  • Namn Z-A
  • Pris från lågt till högt
  • Pris från högt till lågt
Vad är en allergi?

Vid en allergisk reaktion reagerar kroppens immunsystem på ämnen utifrån som det egentligen inte borde reagera så starkt på. Immunsystemet tolkar alltså de här ämnena felaktigt som ett hot mot kroppen.

De vanligaste typerna av allergier är:

  • Hösnuva. Här får man en allergisk reaktion efter att ha andats in pollen från träd, gräs eller örter. Man räknar med att ungefär 10 till 20 % av svenskarna har det här.
  • Husdammskvalsterallergi. Husdammskvalster är pyttesmå djur som lever på hudflagor och mögel. De finns mest i våra sängar. Personer med husdammskvalsterallergi reagerar på avföringen från kvalstren.
  • Allergisk astma. Skillnaden mellan allergisk astma och ”vanlig” astma är att vid allergisk astma finns en överkänslighet mot till exempel pollen, husdammskvalster, mat eller insektsbett, medan det vid ”vanlig” astma också kan handla om överkänslighet mot cigarettrök, fysisk ansträngning eller väderomslag.
  • Pälsdjursallergi. Det här är också en inandningsallergi. Det är inte, som många tror, själva håren som är problemet, utan hudflagor, urin, saliv och avföring från djur.
  • Kontaktallergi. Det kan handla om olika ämnen som kommer i kontakt med huden. Exempel är latex, nickel, krom, doftämnen, konserveringsmedel, smink, lim, växter, kemikalier i hårfärg och permanentvätskor (frisör­eksem) samt läderkläder. Symtomen på kontaktallergi (eksem, utslag) kan komma direkt eller senare, ibland upp till tre dagar efteråt. Den här allergin kan också plötsligt dyka upp efter att man använt något i flera år utan problem.
  • Födoämnesallergi. 90 % av alla matallergier är riktade mot proteiner i komjölk, sojabönor, jordnötter, nötter, fisk, skaldjur och ägg. Dessutom kan det handla om vissa grönsaker och frukter (som spenat, selleri, körvel, körsbär, aprikoser, persikor, äpplen, päron och jordgubbar). Matallergi blandas ofta ihop med matintolerans. Besvären liknar varandra, men vid allergi är det immunsystemet som reagerar, medan det vid intolerans oftast är tarmen som krånglar.
  • Insektsgiftallergi. Det här kan vara en allvarlig allergi, till exempel vid bistick & getingstick. Man kan få röda utslag över hela kroppen, men också svullnad i läppar, ögon och hals, vilket kan göra det svårt att andas. Även en anafylaktisk chock (blodtrycksfall och hjärtrytmrubbningar) kan förekomma.
  • Soleksem. Vid soleksem behöver man inte vara i solen länge. Ibland räcker några minuter för att huden ska börja klia och/eller få utslag. Den här allergin är vanligast hos kvinnor och personer med ljus hudtyp. På grund av vissa läkemedel eller kosmetika kan man plötsligt bli känslig mot solljus, även om man aldrig haft problem förut. Den här formen av allergi kallas fotoallergi.
  • Läkemedelsallergi. Vissa läkemedel, som antibiotika och vissa hormoner, kan utlösa en allergisk reaktion. Penicillin är ett känt exempel.
Vilka är symtomen på en allergi?

De flesta allergiska reaktioner kommer väldigt snabbt efter kontakt med allergenerna. Symtomen varierar mycket och ofta kan flera diagnoser vara möjliga.

Allergier ger besvär som kliande ögon, rinnande näsa, hudutslag eller pipande andning, men ibland kan det också bli allvarligare reaktioner som blodtrycksfall, chock eller till och med hjärtstopp.

Vad orsakar allergi?

Vetenskapen har fortfarande inte helt klurat ut varför allergi uppstår. Men det är känt att ärftlighet, hygien och livsstil spelar in.

När det gäller ärftlighet är det inte själva allergin mot ett visst ämne som ärvs, utan anlaget för allergi. Föräldern kan vara allergisk mot något helt annat än barnet, men att immunsystemet reagerar på ett allergen är genetiskt bestämt. Ju fler i familjen som har allergi, desto större är risken att även du har anlag för det. Forskning har tydligt visat ett samband mellan antalet familjemedlemmar med allergier och risken att ett barn får allergi.

Miljöfaktorer spelar också in när det gäller att utveckla allergi. Det har visat sig att allergier är vanligast i västvärlden, vilket tyder på att den rena miljö som barn växer upp i här har betydelse. När man föds är immunsystemet fortfarande ”oskrivet”. Med tiden formas det av olika saker man utsätts för. Och det är just det som saknas i vår väldigt hygieniska miljö.

Till sist är allergier vanligare i samhällen där man äter mer processad mat än i samhällen där man använder naturligare och färskare ingredienser.

Behandling och medicinering

För de flesta allergier är det bästa att undvika kontakt med det som utlöser allergin. Du kan också göra förändringar i din livsstil och hemma. Det finns även läkemedel som tabletter, nässprayer och ögondroppar. Alternativa behandlingar kan också vara ett alternativ.

Anpassning av miljön

Oftast kommer en läkare först att prata om en icke-medicinsk strategi. Det handlar då om att försöka undvika det som utlöser den allergiska reaktionen. Det är en viktig och effektiv del av behandlingen.

Kontakt med pollen går inte att undvika helt, men du kan hålla fönster och dörrar stängda så mycket som möjligt och vara ute så lite som möjligt under pollensäsongen.

Vid husdammskvalsterallergi kan du göra så här:

  • Vädra sängkläder regelbundet.
  • Dammsug madrassen minst en gång i veckan och bädda inte sängen direkt när du gått upp.
  • Välj syntetiska produkter, byt ut mattor mot parkett eller vinyl och dammsug ofta.
  • Se till att det är bra ventilation i badrum och kök. Husdammskvalster gillar en varm, fuktig miljö.

Vid pälsdjursallergi är tyvärr det bästa att ta bort djuret från hemmet och undvika vidare kontakt. Mycket dammsugning, gärna med speciella djurdammsugare, kan räcka om allergin är lindrig.

Vid matallergier är det bästa rådet att undvika livsmedlet, men det är lättare sagt än gjort. Proteiner från dessa livsmedel kan finnas i många produkter, även om det inte står på förpackningen. Och det är just de här proteinerna som ställer till det. Genom att koka produkten förstörs de flesta allergener. Om det finns risk för allvarliga allergiska reaktioner, som anafylaktisk chock, är det såklart inte ett alternativ.

Kontaktallergier kan plötsligt dyka upp efter många år utan problem, och symtomen kan komma både direkt och senare. När du vet vilket ämne som orsakar allergin är det bäst att undvika det.

För allergisk astma gäller samma livsstilsförändringar som för pollen-, pälsdjurs- och husdammskvalsterallergier.

Läkemedel mot allergier

Mot de flesta allergisymtom finns receptfria tabletter, nässprayer och ögondroppar från olika märken.

Vid allergisk astma kan du få läkemedel utskrivna som slappnar av musklerna runt luftvägarna, vilket gör det lättare att andas. De här läkemedlen inhaleras oftast och funkar redan i låga doser, så biverkningarna är få.

Dessutom kan antiinflammatoriska läkemedel skrivas ut.Vid en allvarlig allergisk reaktion på insektsstick kan läkaren ge adrenalin med hjälp av en adrenalin auto-injektor. Personer med sådan allergi får ofta också med sig en adrenalin auto-injektor för nödsituationer.

Vid kontaktallergier skrivs ofta ut salvor med kortikosteroider.

Alternativa behandlingar

Andra alternativa behandlingar är immunterapi och ljusterapi:

Immunterapi

Om läkemedel inte hjälper, eller om allergin påverkar livet mycket, kan du även fundera på allergen-specifik immunterapi. Här minskas känsligheten mot vissa ämnen genom aktiv immunisering. Behandlingen sker i två faser, en upptrappningsfas och en underhållsfas, och hela behandlingen tar 3–5 år.

Det är viktigt att göra immunterapi i samråd med och under uppsikt av läkare, på grund av möjliga biverkningar och kontraindikationer. Immunterapi minskar symtomen på allergi, men tar inte bort dem helt.

Ljusterapi

Här behandlas nässlemhinnan med speciellt rött ljus, vilket ska minska de allergiska reaktionerna.

Vid kontaktallergi kan ljusterapi också funka. Det beror på att solljus, särskilt den ultravioletta delen, dämpar immunförsvaret i huden, vilket minskar eksemet. Ljusterapi har utvecklats för det här. Soleksem behöver inte alltid behandlas, men i förebyggande syfte kan du vänja huden vid solljus och använda en bra solskyddskräm. Även ljusterapi med speciellt ljus kan hjälpa huden att vänja sig vid solen.

Hos Dokteronline kan du ansöka om en passande behandling. Din ansökan bedöms av en legitimerad läkare utifrån en onlinekonsultation. Det utskrivna receptet skickas sedan till ett apotek, och medicinen levereras diskret hem till dig.

Källor

Hur fungerar Dokteronline?

Välj en behandling och få rådgivning utan köer eller strul.

Läs mer
  1. Välj din behandling

  2. Fyll i ett medicinskt frågeformulär

  3. Läkaren kollar igenom din ansökan

  4. Hemleverans till dig

Läs mer