Psoriasis

Psoriasis är en kronisk hudsjukdom som sitter i det yttersta hudlagret. Det här lagret blir tjockare och fjällar eftersom hudcellerna växer för snabbt. Psoriasis smittar inte och kan dyka upp i alla åldrar.

Behandlingar vid psoriasis

Alla behandlingar
  • Alla behandlingar
  • Receptbelagda läkemedel
  • Receptfria läkemedel
Relevans
  • Relevans
  • Namn A-Z
  • Namn Z-A
  • Pris från lågt till högt
  • Pris från högt till lågt
Vad är psoriasis?

Psoriasis är en kronisk autoimmun sjukdom där horncellerna i överhuden delar sig snabbare än normalt. Huden har flera lager och det översta kallas hornlagret, som består av hårda och döda hudceller. Hos personer med psoriasis är immunförsvaret överaktivt, vilket gör att hudcellerna produceras i rasande fart. Det leder till fjällning och en tjock, inflammerad, öm och röd hud.

Huden kan klia och ibland blir huden plötsligt mycket bättre eller sämre. Psoriasis smittar inte och kan komma i alla åldrar, men är vanligast hos vuxna. Nagelförändringar och ledproblem är också vanliga symtom.

Vilka former av psoriasis finns det?

Det finns olika typer av psoriasis. De vanligaste är:

  • Psoriasis vulgaris
  • Psoriasis guttata
  • Psoriasis pustulosa
  • Psoriasisartrit
  • Psoriasis erytrodermi
  • Psoriasis capitis
  • Psoriasis inversa
  • Psoriasis unguum
  • Psoriasis palmaris

Psoriasis vulgaris

Psoriasis vulgaris är den vanligaste typen och kallas också plackpsoriasis eller vanlig psoriasis. Ungefär 80 % av alla med psoriasis har den här formen. Typiskt för psoriasis vulgaris är vita hudfjäll på röd hud. Områdena är tydligt avgränsade, fjällen är silvervita, huden under är glansigt röd och när fjällen lossnar kan små blodprickar dyka upp.

Vid psoriasis vulgaris kan även naglarna bli missfärgade, få små gropar eller bli sköra. En mindre andel av de som har den här typen av psoriasis får också problem med lederna.

Psoriasis guttata

Psoriasis guttata kallas också droppformad psoriasis och är en variant där små psoriasisfläckar dyker upp snabbt. Det här drabbar mest barn och unga vuxna och går oftast över av sig själv.

Psoriasis pustulosa

Psoriasis pustulosa är en akut variant där varblåsor bildas på huden. De här fläckarna sitter oftast på handflator och fotsulor och huden blir röd och tjock.

Psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en kronisk ledinflammation som kommer tillsammans med hud- och nagelförändringar som ses vid psoriasis. Ledvärken sitter oftast i de små lederna i händer och fötter. Vid behandling av den här typen samarbetar hudläkaren ofta med en reumatolog.

Psoriasis erytrodermi

Psoriasis erytrodermi är en allvarlig form där hela kroppen drabbas. Fjällning och plack är mer ovanligt, men en stor del av huden blir röd. Psoriasis erytrodermi kan utlösas av läkemedel och kan vara livshotande.

Andra former

  • Psoriasis capitis är psoriasis vulgaris i hårbotten.
  • Psoriasis inversa sitter i hudveck, som armhålor och ljumskar.
  • Psoriasis unguum sitter på naglarna.
  • Psoriasis palmaris sitter på handflator och fotsulor.
Symtom på psoriasis

De vanligaste tecknen på psoriasis är röda fläckar med fjäll. Fläckarna kan klia i början och syns oftast på huvudet, armbågar, knän och nedre delen av ryggen. Fjällen är vita eller silvergrå och lossnar lätt.

Vid psoriasis inversa sitter fläckarna mest i hudveck, som ljumskar eller armhålor. Man kan också få små gropar i naglarna och ledproblem i händer och fötter. Till skillnad från eksem sitter psoriasis nästan aldrig i ansiktet.

Vad orsakar psoriasis?

Orsaken till psoriasis är okänd, men man vet att genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer spelar in. Det innebär:

  • Det finns en inflammation som gör att hudcellerna delar sig för snabbt.
  • Det är en autoimmun sjukdom.
  • Ärftlighet spelar roll. Om båda föräldrarna har psoriasis är risken 50 % att barnet får sjukdomen.

Det är också känt att vissa saker kan utlösa eller förvärra psoriasis om man har en genetisk benägenhet. De här sakerna kallas triggers.

Exempel på sådana triggers är:

  • Infektioner
  • Skador eller brännskador på huden
  • Stress
  • Vissa läkemedel eller kosttillskott, som jod, litium, betablockerare, malariatabletter, ibuprofen och diklofenak.

Man vet också att psoriasis är vanligare hos personer som röker eller dricker alkohol regelbundet. Även klimat, hormoner, vissa cancersjukdomar och viss mat, som gluten, kan vara möjliga triggers. Det är dock inte vetenskapligt bevisat än.

Behandling och läkemedel mot psoriasis

Kan jag själv göra något mot psoriasis?

Det bästa du kan göra är att undvika de triggers som förvärrar besvären så mycket du kan.

  • Smörj alltid in huden med en bra solskyddskräm för att slippa brännskador.
  • Klipp naglarna kort så att du inte river dig själv. Det kan nämligen ge blodfläckar på huden.
  • Duscha inte för varmt och bada inte för länge. Det torkar ut huden och kan ge mer fjäll.
  • Använd inte för mycket tvål eftersom det kan innehålla irriterande ämnen som huden inte tål och som kan torka ut den.

Det är också smart att hålla koll på när dina besvär minskar eller blir värre. Testa att avstå från alkohol ett tag, sluta röka eller undvika gluten. Då får du bättre koll på vilka triggers som påverkar dig mest.

Läkemedel mot psoriasis

Hur man behandlar psoriasis beror på hur allvarliga och utbredda fläckarna är och var de sitter. Dessutom spelar behandlingens effekt, biverkningar och din ålder in. Tyvärr går psoriasis inte att bota helt.

För att förebygga torr och irriterad hud, samt klåda, rodnad och fjällning, rekommenderas att smörja in huden två gånger om dagen med en neutral salva utan läkemedel.

Exempel på sådana är: lanettsalva, kylsalva och vaselincetomacrogolkräm. Fortsätt med det i flera månader, även om besvären minskar eller försvinner.

Om det inte hjälper, eller om fjällning och klåda blir värre ibland, kan läkaren skriva ut en salva med inflammationshämmande ämne, till exempel en kortikosteroid. Den dämpar inflammationen och minskar klådan. Kortikosteroider brukar funka snabbt och bra. Tvätta händerna efter att du smort in och fortsätt även med den neutrala salvan.

Om inte heller den salvan hjälper tillräckligt kan läkaren skriva ut en vitamin D-analog. Det är en salva som minskar utslagen. Ofta behöver du använda den tillsammans med kortikosteroider. Din läkare kan också rekommendera att du sätter ett hydrokolloidförband på huden efter att du smort in salva, eftersom det gör att salvan tas upp bättre.

Vid psoriasis capitis, alltså psoriasis vulgaris i hårbotten, har du fjäll mellan hårstråna, vilket kan likna mjäll. Då brukar läkaren först skriva ut ett stenkolstjära-schampo. Stenkolstjära minskar antalet och storleken på hudcellerna. Det har också en inflammationshämmande och antiseptisk effekt.

Tänk på att schampot kan ge bestående brun-svarta fläckar på textilier. Dessutom luktar det inte så gott. Var försiktig när du tar bort fjällen från hårbotten eftersom skador på huden kan förvärra psoriasis. Klia inte på fläckarna, utan ta bort fjällen genom att kamma håret.

Om stenkolstjära-schampo inte räcker kan din läkare skriva ut lanettemulsion FNA med 10 % salicylsyra. Det ska masseras in i hårbotten.

Som sista utväg kan du använda cetomacrogolsalva med 25 % cetiol V.

Om du har svår eller mycket utbredd psoriasis kommer din läkare att remittera dig till en hudläkare. Den kan skriva ut starkare läkemedel, som Ciclosporin, Acitretin eller Metotrexat. Nackdelen är att de har många biverkningar.

Ytterligare risker och biverkningar

Kortikosteroider finns i olika styrkor. Om du inte använder kortikosteroider oftare eller längre än vad läkaren bestämt, får du sällan biverkningar.

Om du däremot använder kräm eller salva med kortikosteroider för ofta eller i för stor mängd kan huden bli tunnare och blekare. För att du inte ska använda för mycket kräm kan läkaren visa hur mycket salva du ska använda per kroppsdel.

Alternativa behandlingar

Du kan också testa alternativa behandlingar, som en kur vid Döda havet. Solen och det salta vattnet sägs minska symtomen och besvären för många. Forskning visar att det har en positiv effekt på livskvaliteten.

Har du frågor om psoriasis? Dokteronline.com kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare som kan guida dig vidare och vid behov skriva ut rätt behandling.

Källor

Hur fungerar Dokteronline?

Välj en behandling och få rådgivning utan köer eller strul.

Läs mer
  1. Välj din behandling

  2. Fyll i ett medicinskt frågeformulär

  3. Läkaren kollar igenom din ansökan

  4. Hemleverans till dig

Läs mer