Bältros

Bältros är ett hudutslag som orsakas av viruset herpes zoster, alltså vattkoppsviruset. Personer med bältros får utslag på antingen vänster eller höger sida av kroppen. Utslagen består av smärtsamma blåsor fyllda med vätska. Även efter att bältrosen har försvunnit kan du ha kvar smärta i huden ett tag.

Behandlingar vid bältros

Alla behandlingar
  • Alla behandlingar
  • Receptbelagda läkemedel
  • Receptfria läkemedel
Relevans
  • Relevans
  • Namn A-Z
  • Namn Z-A
  • Pris från lågt till högt
  • Pris från högt till lågt
Symtom på bältros

Blåsorna på huden liknar vattkoppor och kan klia eller göra ont. Om du river upp blåsorna kan det leda till fula ärr.

Utslagen sitter ofta på antingen vänster eller höger sida av kroppen, till exempel på ena sidan av ansiktet eller på en arm eller ett ben; och det ser ut som ett bälte, därav namnet.

Bältros drabbar oftast personer över sextio år, men vem som helst kan egentligen få det.

Sjukdomsförloppet vid bältros:

Ibland får du vid bältros bara klåda och smärta, utan blåsor. Men oftast utvecklas sjukdomen så här:

  • Några dagar innan utslagen kommer kan du få en brännande känsla eller klåda, smärta eller stickningar på huden där.
  • Den här smärtan går gradvis över i en slags muskelvärk.
  • Efter några dagar blir huden röd och det bildas blåsor. De är fyllda med vätska och liknar små blåsor. Smärtan kan vara kraftig och du kan känna dig influensalik och få lite feber.
  • Blåsorna blir efter ett tag till sårskorpor och kan ibland vara fyllda med var. De försvinner efter ungefär två till tre veckor.
  • Smärtan i huden kan ibland sitta kvar länge, särskilt hos äldre.
Ytterligare risker vid bältros

Ibland kan bältros ge allvarliga komplikationer, till exempel om blåsorna sitter nära ögat. Kontakta då läkare, eftersom det kan orsaka en ögoninflammation som i värsta fall kan leda till blindhet.

Samma sak gäller om bältrosen sitter nära örat. Då finns det risk för hörselskada, men även för ensidig ansiktsförlamning på grund av påverkan på hjärnnerverna.

Efter att bältrosen har försvunnit kan du fortfarande ha kvar nervsmärta och stickningar i huden ett tag.

Bältros jämfört med vattkoppor

Bältros orsakas av en infektion med varicella-zosterviruset, som även ger vattkoppor. Efter att du haft vattkoppor stannar viruset kvar i kroppen utan att vara aktivt. Det ligger kvar i vissa nervceller runt ryggmärgen.

Om ditt immunförsvar är nedsatt kan viruset plötsligt bli aktivt igen och ge bältros. Personer som inte haft vattkoppor kan smittas av någon med bältros och får då först vattkoppor.

Bältros sitter bara på en del av kroppen, och mest hos äldre. Vattkoppor är vanligast hos barn och då finns det blåsor, fläckar och sårskorpor över hela kroppen.

Behandling och medicinering

Rätt behandlingar är viktiga för att minska besvären, undvika både små och stora komplikationer och för att inte smitta andra.

Kan jag själv göra något mot bältros?

Det är viktigt att du rör blåsorna så lite som möjligt. Inte bara för att klåda och rivning kan ge ärr, utan också för att vätskan i blåsorna kan smitta andra.

Du kan täcka blåsorna med plåster eller kompress, så slipper du att kläderna skaver mot huden. Tänk också på att blåsorna är smittsamma tills de har torkat. Tvätta alltid händerna med vatten och tvål efter att du rört vid blåsorna. Eftersom vätskan i blåsorna kan innehålla vattkoppsvirus kan du smitta personer i din närhet.

Personer som inte haft vattkoppor som barn kan fortfarande få det. Undvik nära kontakt med personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, till exempel någon som får cellgiftsbehandling. Den personen kan bli mycket sjuk av viruset. Undvik också nära kontakt med gravida kvinnor. Om de aldrig haft vattkoppor kan viruset vara farligt för deras barn.

Bältros och graviditet

Gravida kvinnor med bältros har också ökad risk för allvarliga komplikationer. Ju längre gången graviditeten är, desto större är risken. Hos ungefär tio till femton procent av gravida kvinnor leder bältros till varicellapneumoni, vilket är en allvarlig lunginflammation. När det gäller det ofödda barnet gäller att hos 5 % av gravida kvinnor med bältros förekommer för tidig födsel.

Dessutom kan bältros under graviditeten i sällsynta fall leda till infektion av fostret. De allra flesta barn är skyddade mot bältros under spädbarnstiden eftersom de flesta mödrar haft vattkoppor som barn och därmed är immuna.

Mödrar med bältros får amma, även om de använder läkemedlet Aciclovir. Om det däremot före graviditeten visar sig att en kvinna som vill ha barn aldrig haft vattkoppor, och om hon jobbar inom vården, skolan eller på förskola, kan läkaren erbjuda ett vaccin.

Läkemedel mot bältros

I de flesta fall behöver man inte behandla bältros med läkemedel eftersom det oftast går över av sig själv. Du kan dock smörja blåsorna med salva för att lindra dem. Exempel på sådana är: zinksalva, cetomacrogolsalva eller lanettesalva.

Kontakta alltid läkare i följande fall:

  • Om ditt öga är rött eller gör ont
  • Om din syn är sämre eller om du är ljuskänslig
  • Om du har blåsor på näsan eller i ögonvrån
  • Om du har blåsor vid örat
  • Om du hör sämre
  • Om ena sidan av ditt ansikte börjar hänga
  • Om du har väldigt ont eller många blåsor
  • Om du har nedsatt immunförsvar

Vissa personer tillhör en riskgrupp. Om de får bältros kommer husläkaren att ordinera läkemedel. Till dessa personer hör:

  • Personer med nedsatt immunförsvar
  • Personer med risk för komplikationer (som de som får cellgiftsbehandling)
  • Personer som behandlas med kortison
  • Personer med bältros nära ögat
  • Personer över sextio år, eftersom bältros är allvarligare hos dem
  • Personer med diabetes

Hos personer i riskgrupperna startas behandlingen inom 3 dagar efter att sjukdomen brutit ut. Som första behandling väljer läkaren antivirala läkemedel, som Aciclovir. Vanligtvis väljs en dos på 800 mg som tas fem gånger per dag. Din läkare kan också skriva ut 1 gram Valaciclovir som tas tre gånger per dag eller 250 mg Famciclovir som också tas tre gånger per dag. Dessa läkemedel gör inte att blåsorna försvinner, men de bromsar eller stoppar virusets tillväxt och förkortar därmed sjukdomens varaktighet. Vanligtvis ska du komma tillbaka till husläkaren för kontroll efter en vecka.

När det gäller smärtan kan du använda paracetamol. Undvik helst så kallade NSAID-preparat som ibuprofen eftersom dessa kan ge allvarliga biverkningar vid bältros. Dessutom hjälper de ofta inte mot smärtan. Om du har svår nervsmärta kan din läkare skriva ut särskilda läkemedel, som Amitriptylin. Även om bältrosen har försvunnit och du fortfarande har ont kan din läkare välja antidepressiva och läkemedel mot epilepsi. Dessa läkemedel minskar nervsmärtan.

Eftersom det ännu inte finns några specifika läkemedel mot bältros kan du välja att under de fyra veckor efter att du haft bältros lämna blod till blodbanken. Då finns det nämligen många antikroppar i ditt blod, vilket kan användas för forskning för att ta fram läkemedel till personer med nedsatt immunförsvar, som spädbarn eller barn med cancer.

Vaccination mot bältros

Om du aldrig haft vattkoppor kan en person med bältros smitta dig via sina händer. Detta kan dock enkelt förhindras genom att tvätta händerna med vatten och tvål.

De flesta får inte bältros en andra gång. Om du däremot använder läkemedel som sänker immunförsvaret kan det hända att du får bältros igen.

Personer över 50 år kan välja att ta en spruta mot bältros. Denna spruta heter Zostavax®. Då har du minskad risk att få bältros igen under de 5 år efter vaccinationen. Tänk dock på att ju äldre du är, desto sämre fungerar vaccinet.

En annan fördel med vaccinet är att om du ändå får bältros blir besvären mildare och varar kortare tid. Personer med nedsatt immunförsvar, till exempel de som tar läkemedel mot reumatism eller har cancer eller hiv, kan inte få vaccinet. Det finns också ett nytt vaccin: Shingrix®. Det här vaccinet skyddar äldre bättre och verkar också ha längre effekt, men finns ännu inte tillgängligt i de flesta länder.

Har du fler frågor om bältros? Dokteronline kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare som kan ge dig vidare vägledning och vid behov ordinera rätt behandling.

Källor

Hur fungerar Dokteronline?

Välj en behandling och få rådgivning utan köer eller strul.

Läs mer
  1. Välj din behandling

  2. Fyll i ett medicinskt frågeformulär

  3. Läkaren kollar igenom din ansökan

  4. Hemleverans till dig

Läs mer