Antikonception

Antikonception är ett sätt att undvika en oplanerad graviditet. Det kan göras på olika sätt. Vissa preventivmedel (barriärmetoder) ser till att spermier inte kan nå livmodern. Andra preventivmedel ändrar miljön i de kvinnliga könsorganen så att graviditet inte kan ske.

Grovt sett kan vi dela in antikonception i två huvudtyper: hormonella preventivmedel och icke-hormonella preventivmedel. Det finns också ett tredje alternativ: permanent antikonception (sterilisering).

Hormonella preventivmedel

• Antikonceptionspiller

Antikonceptionspiller är ett av de mest använda preventivmedlen. P-pillret verkar med hjälp av hormoner. De flesta p-piller innehåller en kombination av de kvinnliga könshormonerna östrogen och gestagen. Dessa ämnen är doserade så att de stoppar ägglossningen, så inget ägg släpps ut. Hormonerna förändrar också slemhinnan i livmodern och livmoderhalsen. Spermier får då svårare att ta sig in i livmodern och ett eventuellt befruktat ägg kan inte fästa sig.

Typer av p-piller

Det finns olika typer av p-piller att välja mellan. Det kan ibland vara lite förvirrande.

• Enfaspiller: I den här typen av p-piller har alla tabletter i kartan samma innehåll. Varje tablett innehåller alltså samma dos av de aktiva ämnena.
• Innehåller enfaspillret mindre än 30 mikrogram östrogen, kallas det ett sub-30-piller.
• Innehåller pillret 30 till 50 mikrogram östrogen, är det ett sub-50-piller.

Ju mindre östrogen ett p-piller innehåller, desto mindre risk för biverkningar.

• Flerfaspiller: I den här typen av p-piller varierar doseringen av de aktiva ämnena. En tablett kan innehålla lite mer östrogen eller gestagen än en annan. Flerfaspillret efterliknar den naturliga hormonbalansen under en menscykel. Skillnaderna i dosering syns på de olika färgerna på tabletterna.
• Minipiller: Det finns också p-piller som bara innehåller ett hormon (progesteron). Dessa så kallade minipiller är mildare, ger mindre risk för biverkningar och kan även användas om du ammar.

Användning av p-piller

P-piller är ett väldigt säkert preventivmedel, så länge det tas på rätt sätt. Hur du använder p-piller beror på vilken typ du har. För de flesta p-piller tar du en tablett varje dag i 3 veckor. Sedan följer en så kallad uppehållsvecka: 7 dagar då du inte tar något p-piller. Under den veckan får du en blödning som liknar mens, men som oftast är ganska lätt. Det kallas en bortfallsblödning. Du är också skyddad mot graviditet under uppehållsveckan. Det finns också p-piller utan uppehållsvecka. Då tar du en tablett varje dag tills kartan är slut och fortsätter direkt med nästa karta. Beroende på typ av p-piller kan du ändå få en bortfallsblödning. Effekten av p-piller försvinner snabbt. Om du slutar med detta preventivmedel blir du nästan direkt fertil igen.

P-piller för andra ändamål

Ibland tar kvinnor p-piller av andra skäl än att förhindra graviditet. Till exempel om de har problem med mensen, som kraftiga blödningar, mycket mensvärk eller en väldigt oregelbunden menscykel. P-pillret ersätter de naturliga menstruationerna med en mild, regelbunden bortfallsblödning, vilket minskar dessa besvär.

Kvinnor som tar p-piller kan skjuta upp mensen. Det kan vara praktiskt om du till exempel ska opereras, åka på semester, har en tävling eller om mensen av någon annan anledning kommer olägligt.

Akut-p-piller

Akut-p-piller är inte samma sak som ett vanligt p-piller. Den så kallade "dagen-efter-piller" är bara till för att förhindra graviditet efter oskyddat sex. Akut-p-piller innehåller en viss mängd hormoner som stoppar ägglossningen och/eller hindrar att ett befruktat ägg fäster sig. Då kan ingen graviditet uppstå. Tabletten måste dock tas så snart som möjligt: helst inom 12 timmar, men senast inom 3 till 5 dagar efter det oskyddade samlaget.

P-spruta

Kvinnor som tycker det är svårt att ta en tablett varje dag kan välja en p-spruta. Då sprutas hormonerna in i kroppen, vilket skyddar mot graviditet i 12 veckor. P-sprutan ges av läkare eller sjuksköterska.

Hormonimplantat

Ett hormonimplantat är en liten stav som placeras under huden på överarmen. Implantatet släpper ut en liten dos hormoner varje dag. Då är du skyddad mot graviditet i 3 år. Hormonimplantatet sätts in av läkare eller sjuksköterska.

Antikonceptionsplåster

När du använder antikonceptionsplåster tas hormonerna upp genom huden till blodet. Plåstret byts ut en gång i veckan. Efter tre veckor har du en uppehållsvecka. Under den veckan får du en bortfallsblödning.

Vaginalring

En vaginalring släpper ut hormoner till slemhinnan i slidan. Ringen sitter kvar i tre veckor, sedan har du en uppehållsvecka. Ringen är lätt att sätta in och ta ut. Det kan jämföras med att använda en tampong.

Hormonspiral

En spiral kallas också Intra Uterine Device (föremål i livmodern) eller IUD. Den består av ett litet plastankare som placeras i livmodern av läkare. Spiralen släpper ut en liten mängd gestagen varje dag. Då är du hela tiden skyddad mot graviditet. Hormonspiralen måste bytas ut efter 5 år.

Icke-hormonella preventivmedel

Det finns också sätt att undvika graviditet utan hormoner. Barriärmetoder som kondom eller pessar passar bra för detta. Ett annat icke-hormonellt preventivmedel är kopparspiralen. Icke-hormonella preventivmedel ger inga biverkningar och kan användas säkert av kvinnor som ammar.

Barriärmetoder: En barriärmetod hindrar spermier från att nå livmodern. Dessa preventivmedel är bokstavligen en barriär mellan sperma och livmoder.

Det finns olika typer:

• Kondom: Kondomen är än så länge det enda icke-permanenta preventivmedlet som är till för män. Kondomer är säkra så länge de används enligt instruktionerna. Fördelen med kondom är att det också skyddar mot könssjukdomar (sexuellt överförbara infektioner, eller STI). Kondomer finns i många olika typer och storlekar. Välj en variant som passar och känns bekväm.
• Kvinnokondom: Kvinnokondomen är en slags påse med en gummiring. Du för in kondomen (upp till 24 timmar) före samlaget i slidan. Du behöver alltså inte avbryta sexet för att sätta in den, vilket du måste med en kondom för män. Kvinnokondomen skyddar också mot STI.
• Pessar: Ett pessar är en gummikåpa som placeras över livmodermunnen. Det kan göras från 2 timmar före samlaget. Använd alltid pessar tillsammans med en spermiedödande gel. Efter sex ska pessaret sitta kvar i slidan i ytterligare 6 timmar. Först då är det säkert att alla spermier dött och kåpan kan tas bort.
• Kopparspiral: En kopparspiral är ett litet, ankarliknande föremål som placeras i livmodern. Spiralen släpper hela tiden ut en liten mängd koppar. Det gör spermierna inaktiva så att ingen befruktning kan ske. En kopparspiral skyddar mot oönskad graviditet i ungefär 5 till 10 år. Spiralen sätts in i livmodern av läkare.

Permanent antikonception

En permanent form av antikonception är sterilisering. Vid det här kirurgiska ingreppet avslutas fertiliteten för gott. Efter sterilisering kan du i princip inte längre få barn. Sterilisering är därför bara för personer som inte längre vill ha barn. Både män och kvinnor kan steriliseras.

Sterilisering hos män

Vid vasektomi (sterilisering av män) klipps sädesledarna av. Då finns det inga spermier i sperman längre och befruktning kan inte ske. Operationen görs av en urolog.

Sterilisering hos kvinnor

Om en kvinna väljer sterilisering stängs äggledarna av. Då kan fertila ägg inte längre möta spermier. Numera gör en urolog det här ingreppet med två små snitt i bukväggen (laparoskopi).

Sterilisering görs både hos män och kvinnor polikliniskt. Du kan alltså gå hem samma dag.

Ett annat sätt att undvika graviditet, men utan att använda vanliga preventivmedel, är periodisk avhållsamhet. Här räknar man ut när en kvinna är fertil. Under den fertila perioden avstår man från sex, eller använder en barriärmetod (kondom eller pessar). Det finns olika metoder för att räkna ut när en kvinna är fertil:

Temperaturmetoden

Runt ägglossningen stiger kvinnans kroppstemperatur lite grann. Genom att mäta temperaturen varje dag kan en personlig fertilitetsprofil räknas ut. Det finns speciella termometrar och små datorer som gör beräkningen. Men metoden kan också göras manuellt.

För att kunna följa temperatursvängningarna noggrant måste temperaturen mätas varje dag vid samma tid. Om du inte gör det kan kroppstemperaturen redan ha ändrats, vilket gör resultatet mindre säkert. Även saker som alkohol, för lite sömn eller för mycket stress kan påverka resultaten.

Cervixsekretmetoden

Runt ägglossningen ändras slemmet från livmoderhalsen. Genom att dagligen kolla sekretet från slidan kan man avgöra om en kvinna är fertil eller inte. Det är inte alltid så lätt att märka skillnaderna i slemmet.

Kalendermetoden

Vid en regelbunden cykel sker också ägglossningen (och därmed den fertila perioden) vid bestämda tider. Genom att följa cykelns mönster i en kalender kan den fertila perioden så småningom förutsägas. En oregelbunden cykel gör det mycket svårare att räkna ut den fertila perioden.

Vid användning av preventivmedel kan det finnas risker och biverkningar. Dessa varierar beroende på preventivmedel.

Risker och biverkningar av hormonella preventivmedel

Preventivmedel med hormoner kan ge biverkningar. De vanligaste biverkningarna av hormonella preventivmedel är:

• Lätta blödningar utanför mensen (genombrottsblödningar eller "spotting")
• Huvudvärk
• Ömma eller smärtande bröst
• Viktökning
• Vätskeansamling
• Humörsvängningar

Biverkningar som är ovanliga men allvarliga är bland annat cancer och trombos. Kvinnor som tar p-piller eller använder andra former av hormonell antikonception har en något ökad risk att få dessa sjukdomar. Kvinnor som är äldre än 35 år och röker har dock större risk för dessa biverkningar. De avråds från att använda hormonell antikonception. Det gäller också kvinnor som har vissa sjukdomar eller tar vissa läkemedel.

Glömda hormonella preventivmedel

Hormonella preventivmedel är bara säkra om de används väldigt noggrant. Har du till exempel glömt att ta p-piller, sätta in en ny ring eller plåster? Då kan det vara så att du inte längre är optimalt skyddad mot graviditet. Det gäller också om du har kräkts upp p-pillret eller om plåstret har lossnat av misstag. Kroppen har då kanske inte tagit upp de aktiva ämnena tillräckligt. I bipacksedeln till produkten står vad du ska göra om det händer.

Hormonella preventivmedel och amning

Hormonerna i preventivmedel är inte alltid lämpliga för kvinnor som ammar. Särskilt preventivmedel med östrogen minskar i början produktionen av bröstmjölk. Använd därför helst inte dessa preventivmedel under de första sex veckorna du ammar.

Ett minipiller med bara progesteron påverkar inte produktionen av bröstmjölk. Det p-pillret kan du använda om du ammar. Det gäller också en spiral. Det preventivmedlet kan dock först sättas in 4 till 6 veckor efter förlossningen.

De hormoner du får i dig kan gå över i bröstmjölken och därmed nå barnet. Det är inte nödvändigtvis skadligt för barnet.

Risker och biverkningar av icke-hormonella preventivmedel

Användning av icke-hormonell antikonception ger få eller inga risker eller biverkningar. Att sätta in en kopparspiral kan göra ont. Vissa kvinnor med kopparspiral får dessutom kraftigare mens.

En sterilisering är ett kirurgiskt ingrepp. Här gäller de vanliga riskerna med en operation.

Tillförlitligheten hos barriärmetoder minskar mycket om kondomen eller pessaret inte används rätt. En kondom kan till exempel gå sönder, ett pessar kan hamna fel. Användning av vissa läkemedel kan också påverka materialet i preventivmedlet, vilket gör det mindre säkert. Läs alltid noga igenom instruktionerna innan du använder dessa preventivmedel.

Risker och biverkningar av alternativ preventivmetod

Tillförlitligheten hos den alternativa preventivmetoden periodisk avhållsamhet är (mycket) lägre än hos vanliga preventivmedel. Vid kalender- och temperaturmetoden måste uppgifterna föras väldigt noggrant. För cervixsekretmetoden gäller att slemmet inte alltid är lätt att bedöma. Dessutom kan spermier överleva i livmodern i flera dagar. Om periodisk avhållsamhet påbörjas för sent finns det alltså risk att ett ägg befruktas.

Vid användning av periodisk avhållsamhet som preventivmetod blir fler kvinnor oavsiktligt gravida än vid användning av vanliga preventivmedel.

https://www.anticonceptie.nl/anticonceptiemethoden/

https://www.apotheek.nl/klachten-ziektes/noodanticonceptie#!

https://www.apotheek.nl/klachten-ziektes/voorkomen-van-zwangerschap#!

https://www.sense.info/nl/condoom-pil-en-meer/spiraal-ring-en-andra-middelen/onbetrouwbare-methodes

https://www.thuisarts.nl/anticonceptie

https://www.thuisarts.nl/anticonceptie/ik-wil-anticonceptie-gaan-gebruiken-na-bevalling