Tromboser

En trombos är en blodpropp som blockerar en (artär) eller ven. Vanligtvis koagulerar blodet bara när du får ett sår, för att täppa till det. Vid trombos koagulerar blodet utan att det finns något sår. Blodproppen blir för stor och fortsätter växa och kan dessutom lossna och orsaka stopp där eller någon annanstans i blodkärlet.

Det finns två huvudtyper av trombos: arteriell trombos, i artärerna, och venös trombos, i venerna.

Arteriell trombos

Artärerna ser till att blodet kommer till hjärtmuskeln. Arteriell trombos händer oftast i kranskärlen. Då får man en hjärtinfarkt. Om lungartärerna täpps igen leder det till en lungemboli. Trombos i halspulsådern kan ge en stroke.

Venös trombos

Det finns två varianter av venös trombos:

• En ytlig venös trombos
• En djup ventrombos

I kroppen har du både ytliga och djupa vener. Vid ytlig venös trombos sitter blodproppen precis under huden. Det händer oftast i benet. Då blir det en inflammation. Du kan känna igen inflammationen på röda fläckar, svullnad och ont i venen.

Vid djup ventrombos är det venerna längre in i kroppen som påverkas. De här venerna ligger mellan musklerna och transporterar blodet till hjärtat. Blodproppar på den här vägen kan ge allvarliga problem. Blodet kan gå till lungorna och orsaka en lungemboli där.

Det finns olika typer av trombos som ger olika besvär.

Tromboser i ben och arm:

• Stram hud
• Lokal smärta
• Plötslig svullnad
• Varm eller tung känsla
• Röda, vita eller blå märken
• Kramp
• Glansig hud

Lungemboli:

• Andfåddhet
• Ont mellan skulderbladen
• Andnöd
• Hög feber
• Hosta, ibland med blod
• Bröstsmärta
• Hög puls

Det finns tre faktorer som orsakar trombos och stör koagulationsprocessen. De här tre faktorerna kallas Virchows triad. Trombos uppstår när blodet flyter långsammare eller blodets sammansättning ändras för att ett blodkärl påverkas. Orsakerna kan till exempel vara:

• Rökning
• Graviditet
• Användning av p-piller
• Skadade blodkärl
• Operationer med narkos
• Ärftliga avvikelser i koagulationssystemet
• Hög ålder
• Cancer
• May-Thurner syndrom
• Förmaksflimmer
• Långvarigt stillasittande (till exempel på flygplan)
• Att inte använda armar eller ben på länge

Både livsstilsförändringar och mediciner kan hjälpa mot trombos.

Vad kan du själv göra mot trombos?

En hälsosam livsstil är superviktig. Då ökar du chansen att ha friska blodkärl. Tänk till exempel på att:

• Äta nyttigt och varierat
• Inte röka
• Undvika övervikt
• Inte ha för tajta kläder
• Lägga upp benen när du sitter still
• Dricka mycket vatten
• Röra på dig tillräckligt

Hur fastställs trombos?

Trombos behandlas alltid med medicin, men innan du får medicin är det viktigt att få en diagnos.

Om du har symtom som tyder på trombos kommer en läkare först att gå igenom en frågelista med dig och ta ett blodprov. Blodprovet visar om det behövs fler undersökningar. Om det visar sig att du har risk för trombos görs ultraljud, duplexundersökning eller angiografi. Vid misstanke om lungemboli kan läkaren välja att göra en lungröntgen.

Medicin mot trombos

Det finns många olika behandlingar mot trombos. Man använder antikoagulantia och ibland en elastisk kompressionsstrumpa. Antikoagulantia kanske du känner igen som blodförtunnande läkemedel. De kan minska risken för trombos eller hindra att en trombos blir värre. Kroppen måste till slut själv lösa upp proppen.

Några exempel på mediciner:

• Heparin: det här injiceras under huden och har en direkt antikoagulerande effekt.
• Kumarin: motverkar effekten av vitamin K. Vitamin K behövs för att bilda koagulationsprotein.
• Trombocythämmare: det här är milda antikoagulerande läkemedel.
• DOAC: har en hämmande effekt på koagulationsproteiner.

Om du har trombos i benet får du en elastisk strumpa utprovad. Strumpan hjälper till att förhindra att benet svullnar och att du får åderbråck. På kvällen och natten kan du ta av strumpan. Läkare brukar rekommendera att ha strumpan under en längre tid.

Olika personer har risk för trombos. Det kan vara ärftligt, men det kan också bero på hur du rör dig. Musklerna kan under längre tid trycka på blodkärlen, vilket leder till koagulation. Det kan också bero på träning eller en gravidmage som trycker på kärlen.

Det hjälper att leva hälsosamt och att inte stå eller sitta för länge i samma ställning. Eftersom det finns flera orsaker är det smart att leva så hälsosamt som möjligt.

Har du frågor om trombos? Dokteronline.com kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare som kan guida dig vidare och vid behov skriva ut rätt behandling.

https://harteraad.nl/aandoeningen/trombose/?gclid=CjwKCAjwuvmHBhAxEiwAWAYj-JebDxKJ8noGrBnHeUwNy5Op7Ugn7bGKJaB2s1sHfCjLab5Ky3TUjxoC6s4QAvD_BwE

https://www.trombosestichting.nl/trombose/wat-is-trombose/

https://denationaletrombosedienst.nl/algemeen/actueel/trombose-herkennen-en-voorkomen/#:~:text=Bij%20trombose%20onderscheiden%20we%20twee%20hoofdvormen%3A%20Arteri%C3%ABle%20trombose,%28krans%29slagaderen%20Veneuze%20trombose%20%E2%80%93%20trombusvorming%20in%20de%20aderen

https://www.hartstichting.nl/hart-en-vaatziekten/trombose

https://trombosegids.nl/oorzaken-trombose/#:~:text=Mocht je last hebben van boezemfibrilleren%2C een hartritmestoornis%2C,ook meer risico op het krijgen van trombose