Sköldkörtelproblem

Sköldkörteln är en körtel i halsen som släpper ut hormoner. De vanligaste problemen med sköldkörteln är att den är överaktiv eller underaktiv. Det kan leda till besvär som trötthet och viktnedgång.

Behandlingar vid sköldkörtelproblem

Alla behandlingar
  • Alla behandlingar
  • Receptbelagda läkemedel
  • Receptfria läkemedel
Relevans
  • Relevans
  • Namn A-Z
  • Namn Z-A
  • Pris från lågt till högt
  • Pris från högt till lågt
Vad är sköldkörteln?

Sköldkörteln är en fjärilsformad körtel som sitter i halsen, precis vid luftstrupen. Sköldkörteln tillverkar sköldkörtelhormoner. De här hormonerna är viktiga för ämnesomsättningen och tillväxten. För att kunna producera sköldkörtelhormoner behöver sköldkörteln jod, som är en nödvändig del av vår kost. Vi får i oss jod genom jodberikat salt, till exempel via bröd, fisk och ägg. Det här jodet transporteras från blodet till sköldkörteln. Sedan filtrerar sköldkörteln ut jodet från blodet för att tillverka hormonerna.

De här sköldkörtelhormonerna har stor betydelse för ämnesomsättningen i alla celler. Ämnesomsättning innebär att kroppen tar upp näring och omvandlar det till energi. Den energin är viktig för att hela kroppen ska fungera som den ska. Därför är sköldkörteln ett väldigt viktigt organ.

Det är vanligt att sköldkörteln jobbar för långsamt eller för snabbt. En underaktiv sköldkörtel kallas hypotyreos och en överaktiv sköldkörtel kallas hypertyreos. Då produceras antingen för lite eller för mycket hormoner. Hypotyreos är mycket vanligare hos kvinnor än hos män och risken att få det ökar med åldern.

Hur märker du av sköldkörtelproblem?

Vid hypotyreos kan du bland annat få dessa besvär:

  • Viktuppgång;
  • Trötthet och orkeslöshet;
  • Låg puls;
  • Fryser lätt och ofta;
  • Förstoppning;
  • Håravfall;
  • Svullna ögonlock och ansikte;
  • Förstorad sköldkörtel;
  • Förändrad röst;
  • Torr och blek hud;
  • Oregelbunden mens;
  • Svårt att koncentrera sig;
  • Psykiska besvär;
  • Muskelvärk.

Det finns så många olika besvär eftersom hormonerna som sköldkörteln tillverkar hamnar i blodet och påverkar hela kroppen. Sjukdomen kan ibland vara svår att upptäcka, särskilt om besvären inte är så tydliga.

Vid hypertyreos kan du bland annat få dessa besvär:

  • Svettningar;
  • Trötthet;
  • Hjärtklappning;
  • Känsla av rastlöshet;
  • Viktnedgång;
  • Diarré;
  • Darrningar;
  • Varm och fuktig hud;
  • Förstorade och utstående ögon;
  • Förstorad sköldkörtel;
  • Oregelbunden mens;
  • Ökad aptit;
  • Sömnlöshet.
Vad orsakar sköldkörtelproblem?

Som nämnts ovan behöver man skilja på en underaktiv och en överaktiv sköldkörtel. Orsaken till hypotyreos är oftast en autoimmun sjukdom. Då bildar kroppen antikroppar mot sin egen sköldkörtel och som följd producerar sköldkörteln för lite hormoner. I de flesta fall är Hashimotos sjukdom orsaken till den autoimmuna sjukdomen. Vid den här sjukdomen slutar sköldkörteln så småningom att fungera helt. Sjukdomen är kronisk och drabbar främst kvinnor.

Andra orsaker till hypotyreos kan vara: en inflammation i sköldkörteln efter en förlossning, en operation av sköldkörteln, strålbehandling av halsen, användning av läkemedel med litium eller jod eller behandling med radioaktivt jod. Dessutom har man en ökad risk att få en sköldkörtelsjukdom om det finns i familjen eller efter en förlossning. Även vid hypertyreos är orsaken oftast en autoimmun sjukdom, som kallas Graves sjukdom. Då producerar sköldkörteln istället för mycket hormoner.

Hur kan du förebygga sköldkörtelproblem?

Eftersom både hypotyreos och hypertyreos är allvarliga tillstånd som kräver medicinering kan du själv inte göra så mycket. Kontakta dock din läkare om du behandlas för hypotyreos och får dessa symtom:

  • Långsamhet;
  • Fryser lätt;
  • Svullna ögonlock;
  • Håravfall;
  • Torr hud.

Det här är besvär som kan bero på brist på sköldkörtelhormoner.

Kontakta också din läkare om du får dessa symtom:

  • Nervositet och rastlöshet;
  • Bröstsmärta;
  • Huvudvärk;
  • Svettningar;
  • Viktnedgång;
  • Humörsvängningar;
  • Diarré.

Det här är besvär som kan bero på ett överskott av sköldkörtelhormoner.

Kan jag själv göra något åt sköldkörtelproblem?

Eftersom både hypotyreos och hypertyreos är allvarliga tillstånd som kräver medicinering kan du själv inte göra så mycket. Det är dock viktigt att kvinnor som vill bli gravida och har hypertyreos först måste behandlas. För höga nivåer av sköldkörtelhormon i blodet kan nämligen innebära risker för barnet, som försenad tillväxt och problem med skallbenet. När värdena är normala igen är det säkert att bli gravid. Det är också viktigt att äta hälsosamt och varierat samt att röra på sig regelbundet. Då kommer du att känna dig piggare. Personer som röker och har hypertyreos har dessutom en ökad risk för (ytterligare) utstående ögon.

Vilka behandlingar finns?

Om du går till din vårdcentral för att du misstänker problem med sköldkörteln kommer läkaren först att ta ett blodprov för att se om sköldkörteln fungerar som den ska.

Man tittar då på två värden: fritt T4 (sköldkörtelhormon) och TSH (sköldkörtelstimulerande hormon). Normalt ligger fritt T4 mellan 9,0 och 24,0 pmol/l och TSH mellan 0,4 och 4,0 mU per liter. Vid hypotyreos är mängden fritt T4 i blodet låg och mängden TSH hög. Vid hypertyreos är mängden fritt T4 i blodet hög och mängden TSH låg.

Konstgjort sköldkörtelhormon

Hypotyreos kan behandlas bra med ett konstgjort sköldkörtelhormon, som Levothyroxine. Om orsaken till hypotyreos är Hashimotos sjukdom, en operation av sköldkörteln eller behandling med radioaktivt jod är det stor chans att du måste ta sköldkörteltabletter resten av livet. Vanligtvis ska du ta tabletterna en gång om dagen vid samma tidpunkt och på fastande mage. Om du är yngre än 60 år och inte har hjärtproblem börjar man oftast direkt med en hög dos. Om du däremot är äldre än 60 år eller har hjärtproblem börjar man med en låg dos som höjs stegvis. Eftersom styrkan kan variera mellan olika märken eller förpackningar av läkemedlet Levothyroxine är det viktigt att du alltid använder samma märke.

Läkemedel

Hypertyreos kan behandlas med läkemedel, radioaktivt jod eller operation. Din läkare kommer tillsammans med dig att bestämma vilken behandling som passar dig bäst. Det beror bland annat på eventuella nackdelar och din personliga situation, som om du vill ha barn. Om man väljer läkemedel får du troligen först Thiamazol eller Levothyroxine, ett liknande läkemedel för att stoppa sköldkörtelns funktion. Det kan kombineras med en betablockerare om du har mycket besvär av till exempel hjärtklappning och svettningar. Efter ungefär sex veckor kontrolleras dina värden och du får ett läkemedel med konstgjort sköldkörtelhormon, som Levothyroxine.

Vanligtvis ska du ta tabletterna en gång om dagen vid samma tidpunkt och på fastande mage. Därefter kontrolleras dina värden igen efter 6 veckor och du kan eventuellt få en annan dos. Istället för dessa läkemedel kan man också välja titrering, där du får en låg dos Thiamazol. Det ges av en internmedicinare. Eftersom styrkan kan variera mellan olika märken eller förpackningar av läkemedlet Levothyroxine är det viktigt att du alltid använder samma märke. Om man väljer behandling med radioaktivt jod måste du på sjukhuset dricka en vätska med det här ämnet. Det kommer via blodet till din sköldkörtel och verkar snabbt. Genom strålningen från jodet slutar sköldkörteln att fungera. Den här metoden är säker eftersom du kissar ut det radioaktiva ämnet själv.

Nackdelen med den här behandlingen är att sköldkörteln kan börja jobba för långsamt efter några år och då måste du ändå ta läkemedel. Tänk också på att du inte får bli gravid under sex månader efter att du tagit radioaktivt jod.

Operation

Till sist kan man välja operation för att behandla hypertyreos. Då tar man bort en del av sköldkörteln. Fördelarna är att trycket på luftstrupen och svullnaden minskar, men det finns en risk att sköldkörteln senare blir underaktiv och att du då ändå måste ta läkemedel. Dessutom finns det risk för kronisk heshet om nerven som går genom sköldkörteln skadas.

För både behandling av hypotyreos och hypertyreos kan det ta flera månader innan rätt dos läkemedel hittas. Vid Graves sjukdom kontrolleras ditt blod normalt var tredje månad. Ibland kan du sluta med läkemedlet en tid, och då måste du kontrollera blodet med olika intervall. Ungefär hälften av patienterna har därefter en permanent, välfungerande sköldkörtel. Om sjukdomen kommer tillbaka efter att du slutat med läkemedlet måste du fortsätta med läkemedelsbehandling, eller välja radioaktivt jod eller operation.

Ytterligare risker och biverkningar

Möjliga biverkningar av Thiamazol är illamående, ledvärk och hudutslag. En ovanlig biverkning är att antalet vita blodkroppar minskar för snabbt. Biverkningar av Levothyroxine är svettningar, hjärtklappning, bröstsmärta och diarré. Dessutom kan andra läkemedel du tar påverka din sköldkörtelmedicin. De kan motverka eller förstärka varandra, vilket kan vara skadligt. Berätta därför alltid för din läkare om du använder andra läkemedel.

Som nämnts ovan har de olika behandlingarna av hypertyreos sina för- och nackdelar. Framför allt kan sköldkörteln efter ett tag börja jobba för långsamt, vilket gör att du ändå måste ta konstgjorda sköldkörtelhormoner.

Hur fungerar Dokteronline?

Välj en behandling och få rådgivning utan köer eller strul.

Läs mer
  1. Välj din behandling

  2. Fyll i ett medicinskt frågeformulär

  3. Läkaren kollar igenom din ansökan

  4. Hemleverans till dig

Läs mer