Minnesförlust (koncentration)

Minnet gör att vi kan lagra, spara och plocka fram information (komma ihåg saker). Man brukar skilja på korttidsminne och långtidsminne.

• Korttidsminnet handlar om att tillfälligt lagra ny information. Som att komma ihåg ett telefonnummer eller vad du ska handla.
• Långtidsminnet gäller sådant som hände för länge sedan. Med det kan du till exempel minnas namnet på din gamla skola. Oviktig information glöms bort, medan viktig information sparas i långtidsminnet.

Personer med minnesförlust kan inte längre minnas information som lagrats i korttids- eller långtidsminnet. Minnesförlust kan ha olika orsaker och vara både tillfällig och permanent, delvis eller total.

Minnesförlust kan delas upp så här:

• Anterograd amnesi
• Retrograd amnesi
• Tillfällig minnesförlust
• Permanent minnesförlust
• Glömska
• Koncentrationssvårigheter

Anterograd amnesi och retrograd amnesi

Minnesförlust som beror på skada, som stroke, sjukdom eller annan åkomma, kan delas in i anterograd amnesi och retrograd amnesi.

• Vid anterograd amnesi kan personen inte längre skapa nya minnen efter hjärnskadan, men minns sådant som hände innan skadan.
• Retrograd amnesi innebär att personen inte kan minnas gamla minnen från före hjärnskadan, men kan skapa nya minnen efter skadan.

Tillfällig minnesförlust

Tillfällig minnesförlust varar oftast inte längre än 24 timmar och går sedan över av sig själv. Då kan du tillfälligt inte minnas vad du gjort de senaste dagarna och kan inte heller lagra ny information, även om du annars fungerar som vanligt.

Den exakta orsaken är fortfarande okänd, men man vet att det har att göra med hjärnans blodflöde, känslomässig stress och personliga egenskaper. Det drabbar främst kvinnor i medelåldern.

Permanent minnesförlust

Permanent minnesförlust orsakas oftast av demens. Vissa läkemedel, stress och åldrande kan också göra att man blir glömsk och får svårt att koncentrera sig. De här typerna av minnesproblem är dock ofta lätta att behandla om man tar bort orsaken.

Symtom på minnesförlust

Minnesförlust märks på:

• Glömska
• Minnesluckor
• Tankar- och talproblem
• Förändrad personlighet
• Svårigheter med vardagliga sysslor
• Tappa bort saker
• Oro

Förutom glömska och minnesförlust får personer med demens ofta problem med tanke- och talförmåga. En person med demens kan till exempel upprepa sig flera gånger och glömma enkla ord.

Många tappar också ofta bort saker eftersom de glömmer var de lagt dem. Det kan i sin tur skapa oro.

Det blir också svårare att klara vanliga vardagssysslor, som att brygga kaffe.

Ofta förändras även personligheten hos personer med demens: de kan bli förvirrade, misstänksamma, nedstämda eller oroliga. Känslor kan komma plötsligt och man kan börja göra saker man annars aldrig skulle ha gjort.

Några orsaker till minnesförlust är:

• Åldrande
• Demens
• Hjärnskada
• Alkohol- eller droganvändning
• Stroke
• Depression
• Läkemedel
• Stress
• Brist på vitaminer eller vätska

Åldrande

När man blir äldre får man naturligt mer problem med minnet. Det brukar dock inte påverka vardagen så mycket. Ofta räcker det med några minnesknep. Skillnaden mellan minnesförlust på grund av åldrande och på grund av demens ligger i hur snabbt det går:

• Vid demens försämras minnet mycket snabbare och mer allvarligt. På bara några månader eller ett år kan stora delar av minnet försvinna.
• Minnesförlust på grund av åldrande blir däremot inte så mycket värre och håller sig på samma nivå i många år.

Demens

Demens är egentligen ett samlingsnamn för symtom eller sjukdomar där hjärnan inte längre kan hantera information som den ska. Det finns runt femtio olika sjukdomar, där Alzheimers är den mest kända.

Demens beror på att nervceller i hjärnan förstörs. Hur snabbt det går varierar mellan personer. Vissa kan leva ganska normalt i många år. Förutom minnesproblem får personer med demens även problem med tanke- och talförmåga och personlighetsförändringar.

En hjärnskada

En hjärnskada kan också ge minnesförlust. Då pratar man om ett hål i minnet. Hur länge minnesförlusten varar beror på hur allvarlig och var skadan är. Den här typen av minnesförlust kan delas in i anterograd och retrograd amnesi, som nämnts ovan.

Alkohol & droger

För mycket alkohol eller droger kan också ge minnesförlust. Alkohol dämpar alla hjärnceller, så de fungerar annorlunda och dör till slut. Långvarigt drickande gör att hjärnan krymper. Droganvändning kan också ge bestående hjärnskador.

Du kan också få en black-out efter att ha druckit mycket alkohol. Då minns du inte längre vad som hänt eller vad du gjort. Det är egentligen en störning av korttidsminnet.

Stroke

Vissa får minnesförlust efter en stroke. Stroke är ett samlingsnamn för TIA, hjärninfarkt och hjärnblödning. Då får hjärnan problem med blodflödet och vissa delar får för lite syre. De delarna kan dö, vilket kan leda till att hjärnfunktioner försvinner.

Depression

Personer med depression kan också få minnesförlust eftersom hjärnan krymper och vissa nerver inte längre kan koppla ihop sig. Därför kan deprimerade personer inte minnas vissa personliga saker, troligen för att skydda sig mot negativa känslor. Samma sak gäller för personer som varit med om trauma.

Läkemedel

Vissa läkemedel, till exempel mot sömnproblem och oro, kan ge minnesförlust och koncentrationssvårigheter. Även kombinationer av olika läkemedel kan ge minnesproblem.

StressPersoner med stress har ofta minnesproblem eftersom hjärnan då inte har kapacitet att använda minnet som den ska, vilket gör att man glömmer saker och skapar färre nya minnen.

Brist på vitaminer eller vätska

Brist på vitaminer eller vätska kan också ge minnesproblem. Det har till exempel visats att brist på vitamin B (vilket är vanligt hos personer som dricker mycket alkohol) gör att hjärnan fungerar sämre. Om du har för lite vatten i kroppen får du också brist på elektrolyter, vilket gör att hjärnan inte fungerar optimalt.

Det är viktigt att fortsätta vara aktiv och göra vardagliga saker så mycket du kan. Försök att undvika att bli socialt isolerad. Fortsätt äta hälsosamt och tillräckligt, eftersom hjärnan använder 20 till 30 % av kroppens energi.

Det forskas fortfarande på behandling av demens, som Alzheimers sjukdom. Just nu finns inget läkemedel som kan bota sjukdomen. Det finns dock läkemedel som kan bromsa utvecklingen. Exempel på dessa är:

• Galantamin
• Rivastigmin
• Donepezil
• Memantin

Galantamin, rivastigmin och donepezil skrivs ut vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom. De används också vid alla stadier av Parkinsondemens och Lewy body-demens. Memantin kan användas vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Kom ihåg att en tidig diagnos av demens är viktig för att behandlingen ska bli så bra som möjligt. Ju tidigare man börjar med läkemedel, desto bättre kan sjukdomen bromsas.

Alternativa behandlingar

Det finns också många alternativa behandlingar för minnesproblem, som att ta växtbaserade kosttillskott. Exempel på dessa är:

• Grönt te
• Kokosolja
• Bredesen-protokollet
• Den kinesiska örten ginkgo biloba
• Gurkmeja
• Oxytocin (kramhormonet)
• Olika vitaminer och kosttillskott
• Cannabis och marijuana

Effekten av sådana alternativa behandlingar är dock inte vetenskapligt bevisad. Tänk också på att för mycket vitaminer och kosttillskott kan vara skadligt. Prata därför alltid med din läkare innan du börjar med något sådant.

Ytterligare risker och biverkningar

De vanligaste biverkningarna av läkemedel som används för att bromsa demens är:

• Mag- och tarmbesvär
• Viktminskning
• Depression
• Dåsighet
• Yrsel

Kontakta alltid din läkare om biverkningarna håller i sig länge eller blir allvarliga.

Minnesförlust på grund av demens kan förebyggas genom att välja en hälsosammare livsstil. För det första bör du sluta röka, eftersom rökning ökar risken för Alzheimers sjukdom med 45 %. Dessutom ökar övervikt risken för demens. Högt kolesterol ger högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, som i sin tur kan öka risken för demens. Undvik också att dricka för mycket alkohol och att använda droger. Redan mer än ett glas alkohol per dag kan ha negativa hälsoeffekter. Tillräckligt med fysisk aktivitet är också viktigt för bättre blodcirkulation. Håll hjärnan igång genom att till exempel gå en ny kurs eller träffa folk. Har du fler frågor om minnesförlust? Dokteronline.com kan hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en legitimerad EU-läkare, som kan guida dig vidare och vid behov skriva ut rätt behandling.

https://www.alzheimer-nederland.nl/dementie

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/preparaatteksten/m/memantine

https://www.hersenstichting.nl/de-hersenen/werking-van-de-hersenen/functies/

https://www.apotheek.nl/medicijnen/rivastigmine#belangrijk-om-te-weten-over-rivastigmine