Högt kolesterol

Kolesterol har fått lite dåligt rykte, men det är faktiskt ett livsviktigt ämne som kroppen behöver för att bygga cellväggar, producera gallsyror, olika hormoner och vitamin D. Det är dock superviktigt att kolesterolet finns i lagom mängd i kroppen.

När man pratar om högt kolesterol menar man oftast förhöjda nivåer av LDL-kolesterol. Den här typen fastnar lätt på insidan av blodkärlen och kan göra att de blir trängre eller till och med täpps igen.

Symtomen på högt kolesterol brukar vara osynliga och ganska milda i början, men på sikt kan de fettliknande avlagringarna leda till allvarliga problem som hjärtinfarkt eller stroke.

Synliga symtom på högt kolesterol

De enda synliga tecknen som kan tyda på högt kolesterol är:

• Gula knutor runt ögonlocken (xanthelasmata).
• En vit ring runt iris (arcus lipoïdes).
• Knöliga förtjockningar på senorna (xantom). De sitter oftast på hälsenan och senorna på handryggen, men kan också dyka upp på senorna i fot, knä eller armbåge.

Indirekta symtom på högt kolesterol

Andra symtom på högt kolesterol är mer indirekta. Det betyder att högt kolesterol kan märkas genom problem som delvis orsakas av det. Det handlar om symtom som uppstår när blodkärlen blir trängre.

Åderförkalkning, eller ateroskleros, uppstår främst på insidan av kranskärlen, aortan och dess grenar. Det syns inte utanpå, men kolesterolavlagringar gör så att kärlen långsamt blir trängre, vilket gradvis gör det svårare för syrerikt blod att passera. Det är först när passagen är trängd till ungefär 50% som du märker av det.

Vilka symtom som dyker upp vid åderförkalkning beror på hur mycket förträngning det är och var den sitter. De vanligaste är:

• Angina pectoris: tryckande bröstsmärta på grund av att hjärtat får för lite syre.
• Trötthet och andfåddhet: för att musklerna får mindre blod.
• Hjärtinfarkt: när ett kranskärl blir helt täppt.
• TIA: på grund av en tillfällig syrebrist i hjärnan.
• Stroke: på grund av en långvarig syrebrist i hjärnan.

Cirka en av femhundra personer har en stark ärftlig benägenhet för högt kolesterol, där nivåerna redan i ung ålder kan ligga på 7,5 eller högre. I såna fall är det smart att börja testa tidigare och behandla om det behövs.

Men oftast handlar högt kolesterol om ohälsosamma vanor. De största riskfaktorerna är:

• Rökning
• För lite motion
• Ohälsosam kost
• Övervikt

Ett förhöjt kolesterol kan du påverka med hälsosamma vanor och/eller medicin.

Eftersom orsakerna ofta hänger ihop med hur du lever behöver du inte alltid börja med läkemedel direkt. Det viktigaste är att försöka leva hälsosamt. Fyra saker är extra viktiga: ät nyttigt, rör på dig mer, håll en hälsosam vikt och undvik rökning.

1. Sänka kolesterolet genom kosten

Genom att äta nyttigt kan du ofta få bättre balans på kolesterolet. Dra ner på mättat fett och raffinerat socker. Ät minst 200 gram grönsaker och två frukter varje dag och välj alltid fullkornsprodukter. Få i dig mer nyttiga fetter genom att äta fet fisk minst en gång i veckan. Livsmedel med växtsteroler kan också sänka kolesterolet. Växtsteroler är fettliknande ämnen som liknar kolesterol. De finns bland annat i vegetabiliska oljor, nötter och spannmål. De gör att kroppen tar upp mindre kolesterol från maten.

2. Sänka kolesterolet genom att röra på sig

Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar effekten av det goda kolesterolet och hjälper till att motverka inflammation i kroppen. Det minskar risken för kroniska sjukdomar.Alla steg räknas, men ju mer du rör dig, desto bättre. Försök få till minst 2,5 timmars måttlig eller mer intensiv aktivitet i veckan.

3. En hälsosam vikt

En hälsosam vikt är viktig för hela kroppen. En lagom fettprocent leder till mindre inflammation och en bättre balans på kolesterolet. Det här fixar du såklart genom att äta bättre och röra på dig mer!

4. Sänka kolesterolet genom att inte röka

Det finns två typer av kolesterol: HDL och LDL. HDL är det ”goda” kolesterolet, medan LDL är det ”onda” som du vill ha så lågt som möjligt. Rökning sänker HDL-kolesterolet. Om du slutar röka ökar det goda kolesterolet igen, vilket gör att det dåliga (LDL) sjunker.

Läkemedel rekommenderas om det finns andra riskfaktorer som gör att risken för kärlsjukdom ökar: högt blodtryck, diabetes, rökning eller om kärlsjukdom finns i familjen. Om risken är hög (>10% risk för tilltäppning inom tio år) eller om du redan haft en tilltäppning, behövs medicinsk behandling. Prata alltid med en läkare om din egen situation.

Statiner fungerar genom att blockera enzymet som tillverkar kolesterol i kroppen. De tas på kvällen eftersom enzymet är mest aktivt på natten. Det finns olika sorters statiner, och alla har visat sig sänka det ”onda” LDL-kolesterolet med 25–40%, även vid låga doser.

Tyvärr kan statiner, precis som andra läkemedel, ge biverkningar. Det kan handla om muskelvärk, huvudvärk, magbesvär och försämrad leverfunktion. Högre dos innebär större risk för biverkningar, medan den extra sänkningen av kolesterolet bara är runt 6%. Därför brukar man börja med låg dos och kolla kolesterol och levervärden efter tre månader.

Ett annat läkemedel är ezetimib, som minskar upptaget av kolesterol från maten. Det är dock mindre effektivt och har fler biverkningar.

Kanske kan Dokteronline hjälpa dig. På vår webbplats kan du boka en konsultation med en registrerad EU-läkare som kan hjälpa dig vidare med dina besvär och vid behov skriva ut rätt behandling.