Diabetes (sockersjuka)

Diabetes eller sockersjuka är en kronisk ämnesomsättningssjukdom. Det officiella namnet på sjukdomen är diabetes mellitus. Hos personer med diabetes finns det för mycket socker i blodet eftersom kroppen inte klarar av att hålla blodsockret på rätt nivå. Diabetes typ 1 och 2 är de vanligaste formerna. Orsakerna till diabetes typ 1 är fortfarande ganska okända, men vem som helst kan få diabetes.

Orsakerna till diabetes typ 1 är inte helt kända. Möjliga orsaker kan vara:

• Ett virus;
• Kost;
• Ärftlighet (i viss mån).

Diabetes typ 2 blir allt vanligare och en viss livsstil kan ligga bakom det.

Följande faktorer ökar risken för att få diabetes typ 2:

• Övervikt;
• Lite fysisk aktivitet;
• Rökning;
• Hög ålder;
• Ärftlighet;
• Ohälsosam kost.

En hälsosam livsstil kan hjälpa till att förebygga diabetes typ 2, men inte alltid. Ibland är det till exempel ärftliga faktorer som utlöser sjukdomen.

Diabetes delas in i två typer: typ 1 och typ 2. Båda har att göra med insulin och blodsocker, men det är två olika sjukdomar med olika orsaker.

Diabetes typ 1

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att immunförsvaret attackerar kroppen. I det här fallet förstör immunförsvaret cellerna i bukspottkörteln som producerar insulin. Utan insulin får kroppens celler ingen signal om att ta upp socker från blodet, och då blir det för mycket socker i blodet. Mängden glukos ökar när du äter eller dricker kolhydrater, som kakor, bakverk, potatis och pasta. Även andra saker, som känslor och fysisk aktivitet, påverkar glukosnivån.

Kroppen behöver glukos, det används som bränsle. Insulin, som normalt produceras av bukspottkörteln, tar upp det här bränslet från blodet. Personer med diabetes typ 1 producerar alltså för lite insulin och måste injicera det. Diabetes typ 1 börjar ofta redan i ung ålder och ibland är det ärftligt, men det är fortfarande inte helt klart hur sjukdomen uppstår.

Diabetes typ 2

Diabetes typ 2, som tidigare kallades åldersdiabetes, är den vanligaste formen. Här producerar kroppen visserligen insulin, men effekten är sämre. Därför finns det, precis som vid diabetes typ 1, för mycket socker kvar i blodet. Diabetes typ 2 uppstår oftast i vuxen ålder.

Diabetes typ 1 ger tydliga besvär några veckor efter att sjukdomen har börjat, till exempel:

• Mycket törst;
• Torr mun;
• Trötthet;
• Sämre syn;
• Ofta kissnödig;
• Viktnedgång.

Om du tillför extra insulin till kroppen minskar de här besvären snabbt. Men även efter att du börjat med insulin kan du fortfarande ha problem med diabetes eftersom blodsockret kan vara i obalans.

Några exempel på detta är:

• Ketoacidos (försurning av blodet);
• Hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom (för mycket socker i blodet och uttorkning);
• Hypoglykemier (för lite socker i blodet).

Diabetes typ 2 är svårare att upptäcka, tecken kan vara:

• Mycket törst;
• Ofta kissnödig;
• Problem med ögonen, som svidande ögon, suddig eller dubbelseende;
• Sår som läker dåligt;
• Andfåddhet;
• Ont i benen när du går;
• Ofta återkommande infektioner.

Har du ökad risk för diabetes, till exempel om det finns i familjen, och känner igen många av symptomen? Boka då en tid hos din vårdcentral. Din läkare kan med ett blodprov direkt se om du har diabetes. Det är viktigt att börja behandling så snart som möjligt.

Eftersom diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom kan du inte göra så mycket själv. Men du kan sluta röka, eftersom det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom är en hälsosam vikt och mycket rörelse bra för alla.

Diabetes typ 2 är däremot ofta kopplat till livsstil. Du kan göra följande:

• Sluta röka;
• Äta hälsosamt och inte för fet mat;
• Röra på dig mycket (minst en halvtimme varje dag);
• Gå ner i vikt om du är överviktig.

Även om du redan har diabetes är det viktigt att röra på sig mycket. Då håller sig blodsockret stabilare. Sluta också röka, eftersom det ökar risken för diabetes med hela 30 till 40 %. Genom att följa de här råden kan du halvera risken.

Om du går till läkaren för att du misstänker diabetes, kommer läkaren att ta ett blodprov. Om det visar sig att du har diabetes, ser behandlingen ut så här.

Diabetes typ 1:

Eftersom din bukspottkörtel inte längre producerar insulin måste du ersätta det konstgjort. Det görs med en insulinpenna eller insulinpump. Det finns olika typer av insulin, de sänker alla blodsockret men i olika takt. Mänskligt insulin är kortverkande och konstgjort insulin kan anpassas så att det verkar snabbare eller långsammare. De olika typerna av insulin är:

• Ultrakortverkande insulin (verkar 4 till 5 timmar efter injektion);
• Kortverkande insulin (verkar 6 till 8 timmar efter injektion);
• Medellångverkande insulin (maximal effekt efter 4–8 timmar, verkar några timmar till);
• Långverkande insulin (mycket gradvis under cirka 24 timmar);
• Mixinsuliner (kombination av typer, ges oftast 2 gånger per dag).

Din läkare berättar vilken typ av insulin du ska använda samt hur ofta och hur mycket du ska ta. Innan du injicerar ska du alltid först mäta blodsockret. Det gör du med en blodsockermätare. Den mäter hur mycket glukos du har i blodet. Stick dig i fingret och lägg blodet på en teststicka, efter några sekunder ser du resultatet på skärmen. Var du sedan ska injicera insulinet beror på vilken typ av insulin du använder. Ofta kan man injicera i skinkorna, armarna, låren eller magen. Stick inte i musklerna, då tas insulinet upp för snabbt och verkar kortare tid. Det är också bra att variera injektionsställen och alltid använda en ren, vass och ny nål, så undviker du ärrvävnad och knölar.

Diabetes typ 2:

För personer med diabetes typ 2 väljer man ofta blodsockersänkande läkemedel i tablettform. De stimulerar bukspottkörteln att producera mer insulin eller gör organen känsligare för insulinets verkan. Båda sätten gör att blodsockret sjunker. Exempel på blodsockersänkande läkemedel är:

• Pioglitazon;
• Akarbos;
• Sulfonylureaderivat;
• Biguanider;
• Meglitinidanaloger;
• DPP-4-hämmare;
• Dapagliflozin;
• Empagliflozin;
• Canagliflozin.

Ibland måste personer med diabetes typ 2 också ta insulin.

Läkare rekommenderar också att personer med diabetes ändrar sin livsstil. Hälsosam mat, mycket rörelse och viktnedgång om du är överviktig är det viktigaste. Om du inte äter mycket kolhydrater och rör på dig tillräckligt, behöver du mindre medicin och risken för biverkningar minskar. Dessutom kan komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar kanske förebyggas eller skjutas upp.

Att använda insulin kan ge biverkningar och risker. De har oftast att göra med under- eller överdosering.

De viktigaste biverkningarna är:

• För lågt blodsocker. Om du tar för mycket insulin sjunker blodsockret för lågt (hypo). Men även hård fysisk ansträngning, att äta för lite, äta för sent eller injicera insulin i en annan kroppsdel än vanligt kan göra att blodsockret sjunker för snabbt. Tecken på detta är: hunger, blekhet, darrningar och svettningar, irritation, trötthet, yrsel och huvudvärk. Du kan svimma om du inte åtgärdar en hypo i tid;
• För högt blodsocker. Om du tar för lite insulin blir blodsockret för högt (hyper). Symtom på detta är: ofta kissnödig, mycket törstig, trötthet. Långvarigt högt blodsocker kan också ge kärl- och nervskador;
• Du kan vara överkänslig mot insulin eller tillsatser, som konserveringsmedel. Tidigare användes animaliskt insulin, vilket ofta gav allergiska reaktioner. Numera kan man tillverka mänskligt insulin i laboratorium, så allergiska reaktioner är sällsynta;
• Sämre syn under de första månaderna. Det beror på att ögonen måste vänja sig vid den nya blodsockernivån. Det brukar gå över av sig själv;
• Injektionsknölar, som hårda områden eller knölar på huden. Injicera inte längre på de ställena eftersom insulinet annars tas upp annorlunda och blodsockret kan variera mycket. Injektionsknölar försvinner oftast av sig själva.

Din läkare berättar hur ofta du ska mäta blodsockret per dag. Ett normalt blodsockervärde är 4 till 10 mmol per liter. Har du vanligtvis inga problem men värdena förändras plötsligt? Kontakta då din läkare.

Diabetes typ 1 går inte att förebygga, eftersom orsakerna inte är kända. Men du kan göra mycket för att minska risken att få diabetes typ 2. Gå till exempel ner i vikt om du är överviktig, då minskar risken betydligt.

Dessutom är hälsosam mat viktigt. Välj mat med mycket fibrer, grönsaker och frukt och undvik mat som innehåller mycket mättat fett som kakor, bakverk och friterad mat. Försök också att röra på dig minst en halvtimme varje dag, det behöver inte vara särskilt hårt. Även stress, rökning, oregelbundna levnads- och sömnvanor samt för mycket alkohol ökar risken för diabetes typ 2.

https://www.diabetesfonds.nl/

https://www.dvn.nl/

https://www.apotheek.nl/klachten-ziektes/diabetes-mellitus