Bakteriella infektioner

Infektioner kan uppstå när bakterier som redan finns i kroppen börjar föröka sig. Bakterier är så små att vi inte kan se dem, men vi stöter på dem varje dag. Ändå blir vi inte alltid sjuka. Det beror på att vårt immunförsvar skyddar oss och att alla bakterier inte är skadliga; det finns alltid bakterier i kroppen som faktiskt är bra för oss. De hjälper till att bryta ner maten i tarmarna och skyddar huden mot skadliga inkräktare.

Men när sjukdomsframkallande bakterier tar sig in i kroppen, börjar kroppen producera fler vita blodkroppar för att försvara sig mot infektionen. Om bakterierna däremot växer snabbare än kroppen hinner producera vita blodkroppar, blir vi sjuka. Då kan bakterierna orsaka en infektion, till exempel lunginflammation.

Det här går ofta hand i hand med feber. En lunginflammation eller infektion i hjärtklaffarna kan vara livshotande om man inte får antibiotika. Då klarar kroppen inte av att återhämta sig själv. Antibiotika kan alltså vara livräddande. Ibland räcker det dock med vila eller andra enkla saker för att bli frisk från en bakteriell infektion.

Vilket antibiotikum som passar beror på symtomen och vilken typ av bakteriell infektion det är. Ibland behöver man skicka urin eller var till ett labb för att ta reda på vilken bakterie som orsakar infektionen och vilket antibiotikum som behövs. Varje bakterie är nämligen uppbyggd på sitt eget sätt.

Bakteriella infektioner orsakas av bakterier.

De vanligaste bakteriella infektionerna är:

• Lunginflammation;
• Halsfluss;
• Mellanöreinflammation;
• Urinvägsinfektion;
• Hudinfektioner;
• Tarminflammation;
• Ögoninflammation.

Lunginflammation

Vid lunginflammation är de mindre luftvägarna och lungblåsorna inflammerade. Den som har lunginflammation brukar ha hosta, bli andfådd, få feber och känna sig trött. Lunginflammation kan orsakas både av bakterier och virus, och om det är virus är det ofta influensaviruset.

Det här leder till att det bildas mer slem i lungblåsorna, vilket gör att mindre syre tas upp och du blir andfådd. Om lunginflammationen beror på bakterier kommer din husläkare att skriva ut antibiotika. Ofta är det svårt att veta om lunginflammationen beror på virus eller bakterier, och eftersom det senare är ganska allvarligt brukar läkaren för säkerhets skull skriva ut antibiotika.

Halsfluss

En halsinfektion kan också bero på antingen virus eller bakterier. Vanliga symtom är: ont eller svidande känsla i halsen, ont när man sväljer, feber, svullna körtlar, hes röst och ibland öronvärk. Vid en bakteriell halsinfektion är även halsmandlarna inflammerade, oftast på grund av streptokocker, och det gör rejält ont.

Mellanöreinflammation

Mellanöreinflammation, alltså öronvärk, är vanligast hos barn under fem år. Oftast går det över av sig själv efter 2 till 3 dagar. Inflammationen kan orsakas av förkylningsvirus som hamnar i mellanörat, eller av en bakterie som Streptococcus pneumoniae som har tagit sig in där. Eftersom trycket i mellanörat ökar, buktar trumhinnan ut och det kan göra riktigt ont.

Urinvägsinfektion

Vid urinvägsinfektion är slemhinnan i urinblåsan inflammerad. Det beror ofta på bakterier som finns i tarmen och som via urinröret tar sig in i blåsan och orsakar infektion där. Kvinnor får oftare och snabbare urinvägsinfektion än män eftersom deras urinrör är kortare.

Bakteriell hudinfektion

En bakteriell hudinfektion uppstår oftast där huden är skadad. Där tar sig bakterier in som normalt finns på huden och orsakar en inflammerad hud. Rosfeber och impetigo är exempel på hudinfektioner.

Tarminflammation

Ett virus eller en bakterie kan orsaka inflammation i tarmväggen, vilket gör att tarmen tar upp mindre vätska och näring och det leder till väldigt lös avföring. Infektioner i mag-tarmkanalen kan orsakas av virus (maginfluensa), parasiter och bakterier som Salmonella.

Ögoninflammation

Den vanligaste formen av ögoninflammation är inflammation i bindhinnan. Det är en tunn vävnad som täcker ögonvitan och insidan av ögonlocken. Även ögoninflammation kan bero på både virus och bakterier.

Bakteriella infektioner känns igen på smärta, trötthet, röd eller svullen hud, att man känner sig allmänt hängig och ibland feber. Även lymfkörtlarna kan vara svullna, till exempel vid halsinfektion eller halsfluss. Dessutom kan du få influensaliknande symtom som muskelvärk och minskad aptit.

För att bekämpa en bakteriell infektion är det alltid smart att vila så mycket som möjligt och dricka mycket. Om besvären blir värre eller håller i sig länge och du får feber, ska du kontakta din husläkare. Han eller hon undersöker dig och kan skriva ut antibiotika för att behandla infektionen och ta bort bakterierna.

Om läkaren har konstaterat att din infektion orsakas av bakterier kommer han eller hon att skriva ut antibiotika.

Bekämpa bakteriella infektioner med antibiotika

Generellt delas antibiotika in i smalspektrum och bredspektrum. Smalspektrumantibiotika är specifika för infektioner av en viss grupp bakterier. Bredspektrumantibiotika slår mot flera olika typer av bakterier samtidigt. Läkare föredrar att skriva ut smalspektrumantibiotika eftersom färre nyttiga bakterier dör under behandlingen. Därför blir det också färre biverkningar. Men de kan bara skrivas ut om man vet vilken sorts bakterie som orsakar inflammationen. Om det inte är känt är bredspektrumantibiotika ett bra alternativ eftersom de tar kål på flera olika bakterier. Nackdelen är att fler biverkningar som mag- och tarmproblem kan dyka upp eftersom även de goda bakterierna i tarmen påverkas.

Även var i kroppen inflammationen sitter är viktigt när man väljer antibiotika. Vissa vävnader är mer eller mindre känsliga för vissa typer av antibiotika. Läkaren måste välja ett antibiotikum som kan ta sig in i vävnaden.

Antibiotika skrivs alltid ut av läkare och bara om det verkligen behövs, till exempel om du inte har tillräckligt motstånd för att själv ta hand om infektionen. Läkare vill inte skriva ut antibiotika i onödan eftersom de vill undvika resistens. Det betyder att bakterien anpassar sig och blir okänslig för läkemedlet. Då kan den typen av antibiotika inte längre användas mot just den bakterien, inte heller hos andra patienter.

Antibiotikaresistens

Bakterier kan dessutom bli resistenta med tiden. Det händer särskilt om man använder samma sorts antibiotika upprepade gånger eller under lång tid. Antibiotikaresistens kan alltså leda till farliga situationer, i värsta fall kan bakteriella infektioner i framtiden inte längre behandlas, vilket ibland kan vara livshotande.

Eftersom antibiotika bara dödar bakterier och inte virus, skriver läkaren inte ut det om du har influensa, är förkyld eller har vattkoppor. Använd alltid läkemedlen enligt läkarens instruktioner och ta hela kuren, även om du känner dig bättre efter några dagar. Annars kan infektionen komma tillbaka eftersom inte alla bakterier har försvunnit. En kur varar ungefär 5 till 10 dagar, beroende på vilken typ av infektion det är.

Generellt ger antibiotika få biverkningar, särskilt smalspektrumantibiotika. Med bredspektrumantibiotika är biverkningar vanligare eftersom även de goda bakterierna i tarmen slås ut. Lös avföring är dock inte alltid en biverkning av läkemedlet, det kan också bero på själva infektionen.

De vanligaste biverkningarna av antibiotika är:

• Diarré eller lös avföring;
• Överkänslighet eller allergisk reaktion.

Om du är överkänslig mot ett visst antibiotikum kan du få röda utslag på huden, klåda eller feber. Det kan vara ett tecken på allergi men behöver inte vara det. Kontakta i så fall din läkare, som kan avgöra om det är en överkänslighet mot det antibiotikum du använder.

Antibiotika från gruppen tetracykliner, som doxycyklin och minocyklin, kan göra dig känsligare för solljus. Då bränner du dig lättare när du är ute i solen, även om du vanligtvis aldrig bränner dig. Det står i bipacksedeln. Undvik i så fall solen så mycket som möjligt och använd solskyddskräm med hög skyddsfaktor, även om det är molnigt.

Om du vet att du är överkänslig mot ett antibiotikum, säg till när du träffar läkaren. Om du har andra besvär som inte går över efter 1 till 2 dagar är det också smart att kontakta läkaren.

Ofta går det inte att förebygga bakteriella infektioner. Men du kan göra vissa saker för att minska risken, till exempel är det känt att de som röker och ofta dricker alkohol har större risk att få lunginflammation.

Du kan också se till att ditt immunförsvar är starkt, så kroppen bättre kan ta hand om sjukdomsframkallande bakterier som tar sig in. Dessutom kan du förebygga smitta av Salmonella genom att ha bra hygien och tvätta händerna ofta. Du kan också desinficera sår på huden med jod eller alkohol för att undvika inflammerad hud.

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/bacteriele_huidinfecties

https://www.apotheek.nl/zorg-van-de-apotheker/uw-apotheker-geeft-antwoord/antibiotica