Astma

Astma är en kronisk inflammation i luftvägarna, där luftvägarna är trängre och mer känsliga. Astmapatienter har ofta problem med andnöd eller pipande andning, hostar mycket och känner sig ofta trötta på grund av sjukdomen. De irriterande ämnen som orsakar problemen varierar från person till person, från säsong till säsong och till och med från dag till dag. De kan delas in i allergiska och icke-allergiska irriterande ämnen, och besvären kan komma i korta eller långa anfall.

Forskningen har ännu inte slagit fast exakt vad som orsakar astma. Det är dock tydligt att ärftlighet spelar stor roll. Om båda föräldrarna har astma eller allergi är risken för barnet att få astma 70 %. Risken minskar till 50 % om bara en av föräldrarna har allergi eller astma. Även miljön kan påverka utvecklingen av astma (och allergi) senare i livet. Efter upprepad exponering för vissa ämnen kan till exempel en allergi utvecklas. Men även här är ärftligheten viktig. Anlaget måste finnas redan från födseln.

Astma delas in i fyra former, och ibland kan de överlappa varandra. Här är de olika formerna av astma i korthet:

• Allergisk astma: Det här är en av de vanligaste formerna. Vid denna form är du allergisk mot vissa ämnen och får andnöd när du andas in dem. Dessa ämnen kallas irriterande ämnen. Allergiska irriterande ämnen är till exempel avföring från husdammskvalster, pollen från träd, gräs och ogräs, hudflagor från pälsdjur, mögel, vissa livsmedel (som skaldjur och nötter) och yrkesrelaterade allergener (t.ex. hos målare, frisörer, bagare och paprikadyrkare). När du andas in dessa ämnen producerar kroppen histamin, vilket utlöser den allergiska reaktionen.
• Icke-allergisk astma: Här får du också andnöd när du andas in vissa ämnen, men det är inte en allergisk reaktion. Kända icke-allergiska irriterande ämnen är virusinfektioner i luftvägarna, förändringar i temperatur eller luftfuktighet, tobaksrök, parfymer, sprayer, hudvårdsprodukter, tvättmedel, starka dofter (som matos och färglukt) och luftföroreningar (som partiklar).
• Ansträngningsastma: Det här är när du får andnöd vid fysisk ansträngning. För denna form av astma kan läkemedel i inhalator förskrivas, som du tar innan du tränar för att minska besvären. Personer med ansträngningsastma har nytta av att börja en aktivitet lugnt. Då vänjer sig lungorna vid övergången från vila till aktivitet. Stress och känslor (både positiva och negativa) kan förvärra problemen. Det gäller även temperaturväxlingar och luftfuktighet. För personer med ansträngningsastma förvärras besvären av kall och torr luft.
• Svår astma: Detta räknas som en särskild form av astma. Som tur är är det inte många som har svår astma. Denna form är svår att kontrollera med läkemedel och ger därför ofta mycket besvär, vilket gör att du ofta måste söka vård på sjukhus.

Det finns flera tydliga symtom på astma. Men det behöver inte alltid vara astma, eftersom dessa symtom även kan bero på andra saker. Här är de vanligaste:

• Andnöd. Vid ett astmaanfall kan du få en obehaglig känsla av att du kvävs. Det beror på att lungorna blir överfulla med luft och inte kan vädra ut ordentligt. Det är i grunden inte farligt. Sitt upprätt vid ett astmaanfall och frigör luftvägarna genom att ta bort hinder som en halsduk eller öppna de översta knapparna på skjortan.
• Ett tydligt symtom är också pipande andning. Det uppstår eftersom luftstrupen och bronkerna blir trängre och musklerna runtom krampar. Eller rosslande andning om näsan eller halsen är ”täppt” under dagen.
• Andfåddhet, om du snabbt blir andfådd och kippar efter luft, är ofta ett symtom som kan tyda på astma.
• Slutligen är brist på energi en självklar följd av astma. Du sover dåligt på natten, har svårt att andas under dagen och blir utmattad.

Astma blandas ofta ihop med KOL. Men det finns viktiga skillnader mellan dessa två tillstånd:

• Astma har tydlig ärftlig faktor, medan KOL ofta är en följd av rökning.
• Astma kommer i attacker, KOL är kroniskt närvarande.
• Astma kan förekomma i alla åldrar, KOL uppstår efter 40 års ålder.
• Förloppet vid astma är oftast gynnsamt och kan hållas under kontroll med underhållsmedicin. KOL är kroniskt och blir gradvis sämre.
• Livslängden för astmapatienter är normal, för KOL-patienter är den förkortad.
• Lungfunktionen hos astmapatienter är vid optimal behandling normal, hos KOL-patienter är den nedsatt även vid optimal behandling.

Med din livsstil kan du göra mycket för att få färre och lindrigare astmaanfall. Du kan leva och äta hälsosamt, hålla en hälsosam vikt och bygga upp bra kondition. Det hjälper också att undvika de irriterande ämnen du är känslig för och att ta åtgärder mot vissa allergener. Var dessutom noga med att använda de läkemedel du fått utskrivna.

I läkarens behandlingsplan pratar man först om en så kallad icke-farmakologisk strategi. Det handlar om livsstilsförändringar som kan göra att besvären hålls bättre under kontroll. Det finns tydliga samband mellan kondition och övervikt och hur bra astman kan kontrolleras. Dessutom kommer läkaren att ordinera läkemedel beroende på hur ofta du har besvär. Vid mindre frekventa astmaanfall rekommenderas ett kortverkande β2-sympatomimetikum som salbutamol eller terbutalin vid behov, men om detta behövs oftare än 3 gånger per vecka går läkaren över till en inhalationskortikosteroid, som Beclometason, budesonid, ciklesonid eller flutikason, eller, vid kvarstående lokala biverkningar, till montelukast.

En inhalationskortikosteroid kan kombineras med ett långverkande β2-sympatomimetikum, som formoterol eller salmeterol, om resultatet fortfarande inte är tillfredsställande. Om astman fortfarande inte är under kontroll efter dessa steg efter 3 månader brukar man remitteras till specialistvård. Då pratar man om ”svårbehandlad astma”.

Läkemedel

Vid mindre frekventa astmabesvär (2 gånger per vecka eller mindre) rekommenderas vid behov ett kortverkande β2-sympatomimetikum (som salbutamol).

Vid mer frekventa besvär (3 gånger per vecka eller oftare) och ökat behov av det kortverkande β2-sympatomimetikumet rekommenderas underhållsbehandling med en inhalationskortikosteroid (ICS).

Om tillräcklig astmakontroll inte uppnås med detta kan ett långverkande β2-sympatomimetikum läggas till.

Alternativa behandlingar

Det finns flera alternativa behandlingar. Dessa ersätter aldrig en vanlig behandling, men kan fungera bra som komplement. Håll alltid din läkare informerad om du funderar på alternativa behandlingar.

• Det finns homeopatiska medel som kan ge bra resultat för ditt immunförsvar. Du kan köpa dessa själv, men du kan också be om råd hos en homeopat. Detta är dock inte vetenskapligt bevisat.
• Akupunktur, en gammal österländsk behandlingsmetod, kan ge bra resultat. Akupunktören försöker med små, tunna nålar återställa balansen i dina energiflöden. Detta är inte vetenskapligt bevisat.
• Andningsterapi är alltid en riktigt bra kompletterande behandling. Fysioterapeuter och logopeder erbjuder ofta detta, inte bara för astmapatienter utan även för andra tillstånd. En bra andning i vila och vid ansträngning är alltid eftersträvansvärt.
• Antroposofiska behandlingar kan vara väldigt breda. Det kan bestå av rörelseterapi, kostråd, läkemedel och massage.
• Naturläkemedel och fytoterapeutiska behandlingar använder gammal kunskap om örter, kombinerat med modern forskning. Man använder örter, massage och anpassad kost.
• Om stress och känslor kan utlösa anfall hos dig är yoga ett riktigt bra alternativt stöd. Du lär dig att balansera kropp och själ och att använda bra andning, vilket gör att du lättare kan hantera stress och känslor.

Livsstilsförändringar

Din livsstil har stor betydelse för hur mycket du besväras av astmasymtom. Som du vet är astma en kronisk sjukdom, men det finns sätt att göra livet så bra som möjligt.

Följande livsstilsanpassningar är mest effektiva:

• Se till att folk omkring dig vet att du har astma. Då kan de ta hänsyn till det och du får förståelse om du undviker vissa aktiviteter och miljöer.
• Om du röker är det egentligen självklart att sluta. Dessutom är det smart att undvika miljöer där det är rökigt, egentligen är varje cigarett i din närhet en för mycket, undvik passiv rökning.
• Om du har testat positivt för allergener är det viktigt att undvika dessa allergiska irriterande ämnen för att förebygga anfall. Har du icke-allergisk astma gäller detta särskilt för miljöer med mycket trafik och vissa väderförhållanden när det är högre risk för smog. I olika väderappar finns ofta särskilda ikoner som visar risknivån för astmapatienter.
• Om du har allergisk astma kan åtgärder mot husdammskvalster ge bra resultat.
• Se till att ha bra kondition. Om din kondition och uthållighet förbättras blir även dina anfall mindre allvarliga.
• Slutligen är även ditt BMI viktigt. Fetma hänger ihop med sämre astmakontroll, minskad effekt av kortikosteroider och minskad luftvägsdiameter, även efter korrigering för lungvolym.

https://www.longfonds.nl/longziekten/astma

https://www.farmacotherapeutischkompas.nl/bladeren/indicatieteksten/astma

https://www.vzinfo.nl/astma