Antibiotika

Antibiotika är läkemedel som dödar eller hämmar bakterier som har förökat sig i kroppen och orsakat en bakteriell infektion. Bakterier är osynliga för ögat, men vi stöter på dem varje dag. Trots det blir vi inte alltid sjuka. Det beror på att vårt immunförsvar skyddar oss och att alla bakterier inte är skadliga; det finns alltid bakterier i kroppen som faktiskt är bra för oss. De hjälper till exempel till att bryta ner maten i tarmen och skyddar huden mot skadliga inkräktare. Men om sjukdomsframkallande bakterier tar sig in i kroppen och du inte har tillräckligt motstånd för att bekämpa dem, kan du bli sjuk. Då kan de snabbt föröka sig och orsaka en infektion, som till exempel lunginflammation. Det leder ofta till feber. Lunginflammation eller infektion i hjärtklaffarna kan vara dödligt om man inte får antibiotika. Kroppen klarar då inte av att återhämta sig på egen hand.

Antibiotika kan alltså vara livräddande. Men de fungerar bara vid bakteriella infektioner. Infektioner som orsakas av virus, som förkylning eller magsjuka, kan inte behandlas med antibiotika. Ibland räcker det med vila eller andra enkla åtgärder för att bli frisk från bakteriella infektioner. Då skriver läkaren inte ut antibiotika.

Vilket antibiotikum som passar för att behandla en infektion beror på symtomen och vilken sorts bakterie det gäller. Ibland behöver urin eller var skickas till ett labb för att ta reda på vilken bakterie som orsakar infektionen och vilket antibiotikum som behövs. Alla bakterier är nämligen olika uppbyggda. Exempel på antibiotika är:

• Penicillin
• Minocyklin
• Doxycyklin
• Ciprofloxacin
• Klaritromycin

Antibiotika delas oftast in i smalspektrum och bredspektrum. Smalspektrumantibiotika är riktade mot en viss grupp bakterier. Bredspektrumantibiotika slår mot flera olika sorters bakterier samtidigt.

Läkare föredrar att skriva ut smalspektrumantibiotika eftersom färre nyttiga bakterier dör under behandlingen. Det ger också färre biverkningar. Men de kan bara användas om man vet vilken bakterie som orsakar infektionen. Om det är oklart är bredspektrumantibiotika ett bra alternativ eftersom de tar död på flera olika sorters bakterier. Nackdelen är att fler biverkningar kan uppstå, som magproblem, eftersom även de goda bakterierna i tarmen påverkas.

Var i kroppen infektionen sitter spelar också roll för valet av antibiotika. Vissa vävnader tar upp vissa antibiotika bättre än andra. Läkaren måste välja ett antibiotikum som kan ta sig in i rätt vävnad.

Du kan få antibiotika vid till exempel:

• Blåskatarr
• Urinvägsinfektion
• Halsinfektion
• Klamydiainfektion
• Lunginflammation

Antibiotika skrivs alltid ut av läkare och bara om det verkligen behövs, till exempel om du inte har tillräckligt motstånd för att själv bekämpa infektionen. Eftersom bakterier kan bli resistenta mot antibiotika vill läkare inte skriva ut dem i onödan, för att undvika resistens. Det betyder att bakterierna anpassar sig och blir okänsliga för läkemedlet. Då fungerar inte det antibiotikat längre mot den bakterien, inte heller hos andra patienter.

Bakterier kan också bli resistenta gradvis, särskilt om man använder samma antibiotika upprepade gånger eller under lång tid. Resistens mot antibiotika kan leda till allvarliga problem, i värsta fall kan vissa bakteriella infektioner i framtiden inte längre behandlas, vilket kan vara livshotande.

Eftersom antibiotika bara dödar bakterier och inte virus, skriver läkaren inte ut antibiotika om du har influensa, är förkyld eller har vattkoppor. Använd alltid läkemedlet enligt läkarens instruktioner och ta hela kuren, även om du känner dig bättre efter några dagar. Annars kan infektionen komma tillbaka eftersom inte alla bakterier har dött. En kur brukar vara i ungefär 5 till 10 dagar, beroende på typ av infektion.

När, hur ofta och hur mycket antibiotika du ska ta beror på vilken sort det är, hur allvarlig och var infektionen sitter och din kroppsvikt. Din läkare berättar mer om detta och instruktioner finns också i bipacksedeln. Om du undrar över något, kontakta gärna din läkare.

Antibiotikatabletter eller kapslar tas bäst sittande eller stående med lite vatten. Om du har svårt att svälja stora tabletter eller kapslar, luta huvudet lite framåt. Drick ett stort glas vatten efteråt så att läkemedlet snabbt når magen. Vissa antibiotika kan nämligen skada matstrupen om de fastnar där för länge.

Om du fått antibiotika som brustablett, låt den lösas upp i lite vatten. Drick även då ett stort glas vatten efteråt. Flytande antibiotika skrivs ofta ut till barn. Vissa av dessa drycker innehåller socker, så se till att barnet borstar tänderna efteråt om det är dags att sova.

Du minskar risken att glömma om du tar antibiotikan vid samma tid varje dag. Om du ändå glömmer en dos, ta den så snart du kommer ihåg det, men inte om det snart är dags för nästa dos. Då hoppar du över den glömda dosen och tar nästa som vanligt. Den missade dosen tar du i slutet av kuren, vilket gör att kuren blir lite längre.

Som sagt är det väldigt viktigt att alltid ta hela kuren. Det kan vara lockande att sluta om du känner dig bättre efter 2–3 dagar, men det är riskabelt eftersom inte alla bakterier har dött. De mest motståndskraftiga bakterierna överlever och kan göra dig sjuk igen. Dessutom kan de anpassa sig och bli okänsliga för antibiotikan i framtiden. Det gäller inte bara dig, utan alla som använder antibiotika. Ta därför alltid hela kuren.

Antibiotika kan ges till både barn och vuxna. Spädbarn kan få det som spruta och lite äldre barn kan få det som flytande medicin.

Vissa antibiotika tas bara en gång om dagen, andra upp till fyra gånger om dagen. Om du ska ta antibiotika flera gånger om dagen är det viktigt att sprida ut doserna jämnt, så att mängden antibiotika i kroppen hålls jämn under dagen.

Till exempel enligt detta schema:

• 1 gång per dag: samma tid varje dag.
• 3 gånger per dag: vid varje måltid, till exempel kl. 09.00, 13.00 och 18.00.
• 4 gånger per dag: till exempel kl. 09.00, 13.00, 18.00 och 22.00.

Tänk på att vissa antibiotika ska tas på fastande mage. Din läkare berättar om det och det står också på etiketten, till exempel: ta en halvtimme före eller två timmar efter maten. För andra antibiotika spelar det ingen roll om du tar dem före, under eller efter maten. Då står inget om det på etiketten.

Generellt ger antibiotika få biverkningar, särskilt smalspektrumantibiotika. Med bredspektrumantibiotika är biverkningar vanligare eftersom även de goda bakterierna i tarmen påverkas. Lös mage är dock inte alltid en biverkning av läkemedlet, det kan också bero på själva infektionen.

De vanligaste biverkningarna av antibiotika är:

• Diarré eller lös mage
• Överkänslighet eller allergisk reaktion

Om du är överkänslig mot ett visst antibiotikum kan du få röda utslag, klåda eller feber. Det kan vara ett tecken på allergi men behöver inte vara det. Kontakta i så fall din läkare, som kan avgöra om det beror på antibiotikan.

Antibiotika från gruppen tetracykliner, som doxycyklin och minocyklin, kan göra dig extra känslig för solljus. Då bränner du dig lättare, även om du annars aldrig bränner dig. Det står i bipacksedeln. Undvik i så fall solen så mycket du kan och använd solskydd med hög faktor, även om det är molnigt.

Om du vet att du är överkänslig mot ett visst antibiotikum, säg till läkaren vid besöket. Om du får andra besvär som inte går över efter 1–2 dagar är det också bra att kontakta läkare.

Vissa läkemedel kan minska effekten av antibiotika. Därför är det viktigt att alltid berätta för din läkare vilka läkemedel du använder. Inte bara receptbelagda, utan även receptfria som laxermedel, ibuprofen eller medicin mot halsbränna. Dessutom kan vissa antibiotika göra att p-piller blir mindre säkra. Om du får diarré av antibiotika kan även det göra att p-pillret fungerar sämre. Använd då tillfälligt ett extra skydd, som kondom.

Vissa antibiotika, till exempel penicilliner, kan du använda säkert under graviditet och amning. Men det finns också antibiotika som kan vara skadliga för fostret och där man inte vet exakt hur de påverkar. Är du gravid, misstänker att du är gravid eller ammar, prata alltid med din läkare. Läkaren tar hänsyn till det när antibiotika skrivs ut.

Om du tar antibiotika kan du oftast köra bil som vanligt. Men om du får biverkningar som kraftigt illamående eller diarré är det bäst att låta bli, eftersom det kan påverka koncentrationen.

Att ta antibiotika ihop med alkohol är okej för de flesta antibiotika. Men det blir en extra belastning på levern eftersom både antibiotikan och alkoholen bryts ner där. Drick därför med måtta.

Antibiotika utan recept finns inte. Du kan alltså inte bara köpa dessa läkemedel på nätet eller på apoteket. Du måste alltid först boka tid hos en läkare, som skriver ut antibiotika om det behövs.

Nej, det går inte att få antibiotika utan recept.

https://www.apotheek.nl/zorg-van-de-apotheker/uw-apotheker-geeft-antwoord/antibiotica